Stäng fönster Nybro kn, KRÅKSMÅLA KYRKA 1:2 KRÅKSMÅLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| kråksmåla kyrka, KRÅKSMÅLA KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Område 1 och 2 Område 1 och 2 tillhör de äldsta delarna av Kråksmåla kyrkogård även om det idag finns få gravvårdar av hög ålder i området. Rester av en äldre struktur kan anas i område 2 med köpegravplatser i väster och söder. Hos flera av gravvårdarna i området finns lokalhistoriska och personhistoriska värden. De höga påkostade gravvårdarna ger också området ett socialhistoriskt värde i relation till de enklare gravvårdarna från samma tid. Den gjutjärnsurna som finns i område 2 ska införas på församlingens inventarieförteckning och, om gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Område 3 och 4 De båda områdena 3 och 4 tillkom vid utvidgningarna av kyrkogården under tidigt 1900-tal. Den gång som ursprungligen gick mellan de båda områdena är idag igensådd men områdena har fått behålla sin struktur med rader av gravvårdar som företrädesvis är vända mot öster. Flera av gravvårdarna rymmer lokalhistoriska värden. Hos enstaka gravvårdar finns också hantverksmässiga värden. I det fortsatta bruket är det viktigt att ta vara på områdenas karaktär. Detta gäller framförallt område 4 där de höga stående gravvårdarna dominerar vilket ger området en ålderdomligt uttryck. Område 5, 6, 7 och 8 Områdena 5, 6, 7 och 8 tillhör de äldsta delarna av Kråksmåla kyrkogård. De båda områdena 5 och 6 har brukats kontinuerligt under en lång tid. Flera av kyrkogårdens äldsta gravvårdar finns här. Det gäller i synnerhet område 6 som i hög grad präglas av de ålderdomliga gravvårdarna. I det fortsatta bruket av dessa områden bör nya gravvårdar anpassas till de äldre gravvårdarna. Hos flera av dessa gravvårdar finns stora lokalhistoriska och hantverksmässiga värden. De båda gravvårdarna av gjutjärn och det säregna korset av järnrör ska införas på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av församlingen. Det gäller också de gravvårdar som är från mitten av 1800-talet. Trävårdarna ska vårdas på ett sådant sätt att deras livslängd förlängs så långt möjligt. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Kråksmåla gamla kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Gravvårdar på Kråksmåla gamla kyrkogård rymmer titlar som t.ex. hemmansägare, kyrkvärd, godsägare, hotellägare, kronofogde, mjölnare och rusthållare vilka alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på majoriteten av gravvårdarna. Kyrkplatsens utformning och placering i landskapet skapar tillsammans med byggnaderna på kyrkogården en väl sammanhållen och värdefull kulturmiljö. Denna miljö har under århundraden varit bygdens självklara centrum. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är också trädkransen, klockstapeln, stigluckan, stödmurar och portar. Kråksmåla gamla kyrkogård präglas idag av de förändringar som gjorts under 1900-talet. Två utvidgningar är kända. Den första 1909 och den andra i början av 1920-talet. I samband med den senare lades kyrkogården om och gravvårdarna placerades i ordnade rader. På 1970-talet genomgick kyrkogården en förändring som flertalet av våra kyrkogårdar har genomgått. Då såddes gravplatser in med gräs och gravplatsomgärdningar togs bort. Arbetena gjordes för att rationalisera vården av kyrkogården. Endast en gravplats har kvar sin grusbeläggning och sin omgärdning i form av pollare och kätting. Denna gravplats utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria. Insåningen av gravplatser kan dock i det här fallet också ses som ett sätt att återge kyrkogården en ursprungligare karaktär. Hur materialval och utformningen av gravvårdar har varierat under olika tider illustreras av kyrkogårdens gravvårdar. Detta gör att vårdarna har ett stilhistoriskt och ibland också ett hantverksmässigt värde. På Kråksmåla gamla kyrkogård finns gravvårdar från andra halva av 1800-talet och fram till idag. Hela kyrkogården har brukats kontinuerligt vilket har skapat en kyrkogård där gammalt och nytt möts. I en del fall har äldre vårdar återanvänts genom att man använt stenens baksida eller genom en omslipning. Detta har bidragit till att behålla områdets karaktär. De vårdar som är från andra halvan av 1800-talet bör upptas på församlingens inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Detta gäller också de vårdar av gjutjärn som finns på kyrkogården. Särskild hänsyn kräver också de två äldre trävårdar som finns bevarade. De utgör en viktig del av kyrkogårdens historia och ska vårdas så att deras livslängd blir så lång som möjligt. I slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet var trävårdar den vanligaste formen av gravvård. Äldre fotografier visar att flertalet vårdar på Kråksmåla kyrkogård var av trä. Vårdarna av trä visar också på sociala skillnader tillsammans med de höga stenvårdarna. Flera för bygden betydelsefulla personer är begravda på kyrkogården vilket ger den ett lokal- och personhistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. ammanfattningsvis: • Kråksmåla kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • På Kråksmåla gamla kyrkogård finns flera äldre gravvårdar av olika material och utförande som ger en god överblick över utformningen av gravvårdar från slutet av 1800-talet fram till idag. • Kråksmåla gamla kyrkogård utgör ett gott exempel på en mindre landsortskyrkogård vars ålderdomliga intryck förstärks av träkyrkan, klockstapeln och stigluckan. |
