Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nybro kn, KRÅKSMÅLA KYRKA 1:2 KRÅKSMÅLA KYRKA

 Anläggning - Värdering

kråksmåla kyrka, KRÅKSMÅLA KYRKA
1/1/05
Motivering
Område 1 och 2
Område 1 och 2 tillhör de äldsta delarna av Kråksmåla kyrkogård även om det idag finns få
gravvårdar av hög ålder i området. Rester av en äldre struktur kan anas i område 2 med
köpegravplatser i väster och söder. Hos flera av gravvårdarna i området finns lokalhistoriska
och personhistoriska värden. De höga påkostade gravvårdarna ger också området ett
socialhistoriskt värde i relation till de enklare gravvårdarna från samma tid. Den gjutjärnsurna
som finns i område 2 ska införas på församlingens inventarieförteckning och, om gravrätten
upphört, vårdas av församlingen.

Område 3 och 4
De båda områdena 3 och 4 tillkom vid utvidgningarna av kyrkogården under tidigt 1900-tal.
Den gång som ursprungligen gick mellan de båda områdena är idag igensådd men områdena
har fått behålla sin struktur med rader av gravvårdar som företrädesvis är vända mot öster.
Flera av gravvårdarna rymmer lokalhistoriska värden. Hos enstaka gravvårdar finns också
hantverksmässiga värden. I det fortsatta bruket är det viktigt att ta vara på områdenas
karaktär. Detta gäller framförallt område 4 där de höga stående gravvårdarna dominerar vilket
ger området en ålderdomligt uttryck.

Område 5, 6, 7 och 8
Områdena 5, 6, 7 och 8 tillhör de äldsta delarna av Kråksmåla kyrkogård. De båda områdena
5 och 6 har brukats kontinuerligt under en lång tid. Flera av kyrkogårdens äldsta gravvårdar
finns här. Det gäller i synnerhet område 6 som i hög grad präglas av de ålderdomliga
gravvårdarna. I det fortsatta bruket av dessa områden bör nya gravvårdar anpassas till de äldre
gravvårdarna. Hos flera av dessa gravvårdar finns stora lokalhistoriska och hantverksmässiga
värden. De båda gravvårdarna av gjutjärn och det säregna korset av järnrör ska införas på
församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av församlingen.
Det gäller också de gravvårdar som är från mitten av 1800-talet. Trävårdarna ska vårdas på ett
sådant sätt att deras livslängd förlängs så långt möjligt.

KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
På Kråksmåla gamla kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över
kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på
döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om
skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som
handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar.
Gravvårdar på Kråksmåla gamla kyrkogård rymmer titlar som t.ex. hemmansägare, kyrkvärd,
godsägare, hotellägare, kronofogde, mjölnare och rusthållare vilka alla vittnar om kunskaper,
näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på majoriteten
av gravvårdarna.
Kyrkplatsens utformning och placering i landskapet skapar tillsammans med byggnaderna på
kyrkogården en väl sammanhållen och värdefull kulturmiljö. Denna miljö har under
århundraden varit bygdens självklara centrum. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är också
trädkransen, klockstapeln, stigluckan, stödmurar och portar.
Kråksmåla gamla kyrkogård präglas idag av de förändringar som gjorts under 1900-talet. Två
utvidgningar är kända. Den första 1909 och den andra i början av 1920-talet. I samband med
den senare lades kyrkogården om och gravvårdarna placerades i ordnade rader. På 1970-talet
genomgick kyrkogården en förändring som flertalet av våra kyrkogårdar har genomgått. Då
såddes gravplatser in med gräs och gravplatsomgärdningar togs bort. Arbetena gjordes för att
rationalisera vården av kyrkogården. Endast en gravplats har kvar sin grusbeläggning och sin
omgärdning i form av pollare och kätting. Denna gravplats utgör en länk till kyrkogårdens
utvecklingshistoria. Insåningen av gravplatser kan dock i det här fallet också ses som ett sätt
att återge kyrkogården en ursprungligare karaktär.
Hur materialval och utformningen av gravvårdar har varierat under olika tider illustreras av
kyrkogårdens gravvårdar. Detta gör att vårdarna har ett stilhistoriskt och ibland också ett
hantverksmässigt värde. På Kråksmåla gamla kyrkogård finns gravvårdar från andra halva av
1800-talet och fram till idag. Hela kyrkogården har brukats kontinuerligt vilket har skapat en
kyrkogård där gammalt och nytt möts. I en del fall har äldre vårdar återanvänts genom att man
använt stenens baksida eller genom en omslipning. Detta har bidragit till att behålla områdets
karaktär. De vårdar som är från andra halvan av 1800-talet bör upptas på församlingens
inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Detta gäller
också de vårdar av gjutjärn som finns på kyrkogården. Särskild hänsyn kräver också de två
äldre trävårdar som finns bevarade. De utgör en viktig del av kyrkogårdens historia och ska
vårdas så att deras livslängd blir så lång som möjligt. I slutet av 1800-talet och en bit in på
1900-talet var trävårdar den vanligaste formen av gravvård. Äldre fotografier visar att flertalet
vårdar på Kråksmåla kyrkogård var av trä. Vårdarna av trä visar också på sociala skillnader
tillsammans med de höga stenvårdarna. Flera för bygden betydelsefulla personer är begravda
på kyrkogården vilket ger den ett lokal- och personhistoriskt värde.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika
tider.



ammanfattningsvis:
• Kråksmåla kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i
socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt
tidsdokument.
• På Kråksmåla gamla kyrkogård finns flera äldre gravvårdar av olika material och
utförande som ger en god överblick över utformningen av gravvårdar från slutet av
1800-talet fram till idag.
• Kråksmåla gamla kyrkogård utgör ett gott exempel på en mindre landsortskyrkogård
vars ålderdomliga intryck förstärks av träkyrkan, klockstapeln och stigluckan.