Stäng fönster Söderköping kn, BÖRRUM 7:1 BÖRRUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| BÖRRUMS KYRKOGÅRD, BÖRRUMS KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Börrums kyrka och kyrkogård med dess gravkor, klockstapel, mur och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Platsen som Börrums kyrka står på, skänktes 1677 av ägarinnan av Börrums gård fru Vendela Rosenhjelm som begravningsplats. Att platsen användes som begravningsplats innan kyrkan kom till platsen visar den mängd av fynd som gjorts av likkistor och ben vid markarbeten inne i kyrka som byggdes 1718. Av stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde för hela kyrkomiljön i Börrum är bland annat träden i trädkransen som visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet. De murade och dekorerade grindstolparna markerar ingången till kyrkans sydportal. Grusgångarna och murarna är väsentliga för att man skall kunna se kyrkogårdens utbredning och strukturerna mellan de olika områdena på kyrkogården. Av mycket högt kulturhistoriskt- och miljöskapande värde för hela kyrkomiljön är bland annat klockstapeln i trä som byggdes 1726 och gravkoret. Klockstaplar av trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på många av länets kyrkogårdar. Bland annat på grund av en kunglig förordning revs de flesta med tiden. Gravkoret byggdes 1752 för brukspatronen Gustav Adolf Forss och hans maka Vendela Rosenhielm på Börrums gård. Friliggande gravkor eller gravkor i direkt anslutning till kyrkan började huvudsakligen uppföras under andra halvan av 1600-talet, då framför allt prästerskapet bl a vände sig mot bruket av upphöjda gravhällar omgärdade av staket i gravrummet. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Börrums kyrkogård finns ett antal gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen. Man kan bitvis följa gravläggningarna från 1918 och fram till 1950-talet. Det är värdefullt att man bitvis kan följa ordningen på gravläggningarna och att de enkelt utformade gravvårdarna finns kvar. På Börrums kyrkogård står ”köpegravarna” i ett område direkt söder om kyrkan. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland annat de omgärdade gravvårdarna och gravvårdar utformade till kors av trä, sten eller järn. Titlar på gravvårdar kan säga en del om näringsliv och social struktur i en socken. På Börrums kyrkogård finns titlar såsom sjökaptenen, kronolänsmannen, lantbrukaren och kyrkovärden. |
