Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, EKEBY 5:1 EKEBYBORNA KYRKA

 Anläggning - Värdering

EKEBYBORNA KYRKA, EKEBYBORNA KYRKOGÅRD
11/23/07
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med de fd skolorna och gårdsbyggelsen en väl sammanhållen kyrkomiljö som utgör en väsentlig del av riksintresseområdet vid Ulfåsa slott.
Kyrkogården
En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan har i hög grad, såväl exteriört som interiört, bibehållit sin medeltida prägel. Kyrkans murverk med bl a norra sidans översta skift som är lagda i opus spicatum, tornets ljudöppningar och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex den järnbeslagna dörren som är placerad i vapenhuset, sakristians dörr och sakramentsskåpet utgör värdefulla historiska dokument som härstammar från de olika byggnadsperioderna under medeltiden och utgör viktiga kunskapskällor om medeltida byggnadsteknik. Det kraftiga tornet har bevarade rumsbildningar och kan ha fungerat som ett försvars- eller evakueringstorn. Det kan även finnas en anknytning till Folkungaätten. Kyrkorummet, som har tillkommit i flera etapper under medeltiden, har en senmedeltida prägel med sina rikt bemålade kryssvalv. De medeltida kalkmålningarna ger även en intressant inblick i länets medeltida målningstradition. Till kyrkans ålderdomliga prägel hör även de spånklädda taken och tornspiran med sin speciella form.

Gravtumban med sin rika skulptering med spår av bemålning är ett ovanligt påkostat inslag i en landskyrka. Den och en hel del andra inventarier visar på närheten till Ulfåsa slott. Altartavla, orgel och predikstol är förnämliga arbeten och har stora regionala värden då de är tillverkade under 1800-talets början av länsanknutna konstnärer, byggmästare och hantverkare. Kyrkans medeltida prägel har starkt påverkats av den för byggmästare Nyström karakteristiska nyklassicismen vid den omfattande restaureringen 1828. Värt att notera är även orgelläktarens olika utbyggnadsfaser, äldre bänkinredning med återanvända 1600-talsdörrar, färgsättningen från Erik Fants renovering samt orgelns kvarvarande trampmaskin.

Sammanfattning
• Kyrkobyggnaden är ett mycket välbevarat byggnadsverk från medeltiden och det medeltida murverket med bl a norra sidans översta skift som är lagda i opus spicatum, tornets ljudöppningar och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex den järnbeslagna dörren som är placerad i vapenhuset, sakristians dörr och sakramentsskåpet utgör värdefulla historiska dokument.

• De medeltida kalkmålningarna, som representerar tre skilda tidsperioder, har ett mycket stort konsthistoriskt värde.

• Kyrkans historia är intimt förknippad med Ulfåsa slott bl a genom det Bielkeska eller Sparreska gravkoret. Gravtumban är tillverkad av Hans Fleming, som var en av de främsta skulptörerna i Sverige vid denna tid. Det är dessutom mycket ovanligt med kvarvarande bemålning på stenskulptur.

• Kyrkans fasta inredning, så som Pehr Hörbergs altartavla och Pehr Schörlins orgel uppvisar stora konst- och musikhistoriska värden.

• Abraham Nyström var vid tiden för den omfattande restaureringen 1828 en av Östergötlands mer framträdande byggmästare. Hans tillägg i kyrkorummet har ett kulturhistoriskt värde ur ett regionalt perspektiv.

• Orgelläktaren med sina pelare visar tydliga spår på förändring, som kan bidra till förståelsen av byggnadshistorien.