Stäng fönster Nyköping kn, VRENABY 28:1 VRENA KYRKA
Anläggning - Värdering
| VRENA KYRKA | |
| 9/18/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Vrena socken består av småbrutna odlingsbygder mellan sjön Långhalsen och Hallbosjön. Ortnamnet Vrena kan innehålla ett med orden vrida eller vred samhörigt vattennamn. Namnet kan med betydelsen den böjda syfta på förbindelsen mellan de två sjöarna. Vrena kyrka ligger i utkanten av Vrena samhälle, strax norr om ån mellan Hallbosjön och Långhalsen. Huvudvägen från Nyköping mot Bettna och Flen har passerat kyrkan åtminstone sedan 1600-talet. Den intill kyrkan anslutande vägen till Husby-Oppunda byggdes först på 1930-talet. På höjden norr om kyrkan ligger de två kyrkskolorna, rödfärgade och tidstypiska byggnader från 1800-talets senare del och 1920-talets början. Skolan är fortfarande i bruk och de äldre byggnaderna har efter hand kompletterats med ytterligare två byggnader. Nordost om kyrkan ligger församlingshemmet, uppfört 1999–2000. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkoanläggningen omges av en krans med resliga lövträd samt av en inhägnad begravningsplats med gräsytor, grusgångar och ytterligare träd. Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad naturstensmur i norr, söder och väster. I söder och väster utgör muren en terrassmur. Utanför stenmuren löper en trädkrans av lind. Det finns två ingångar till kyrkogården, båda belägna i norra muren. Grindstolparna är tegelmurade, putsade och vitkalkade. De täcks av tälttak i svartmålad plåt. Väster om den norra murens västra ingång samt i väster och söder växer en häck intill muren. Kyrkogården har utvidgats åt öster i två etapper under 1900-talet. I det nordöstra hörnet av den utvidgning som gjordes under 1900-talets första hälft ansluter den norra muren till ett f d bårhus, som troligen uppfördes i samband med utvidgningen. På kyrkogården markerar tre stora lönnar kyrkogårdens östra gräns före den första utvidgningen. Kyrkogården är huvudsakligen gräsbevuxen och har ett enkelt gångsystem belagt med grus. På den östra delen är gravarna främst orienterade i öst-västlig riktning med rygghäckar som avgränsar bänkkvarteren. I den västra delen av kyrkogården är gravvårdarna främst orienterade i nord-sydlig riktning. Väster om kyrkan står en klockstapel i form av en öppen klockbock av trä med tre hjärtstockar, strävor samt sadeltak med gavlar och tornspira. Timmerkonstruktionen är klädd med tjärade bräder och takets gavelpartier är spånklädda. På en av syllarna är årtalet 1747 inskuret. Taket och tornspiran är täckta med falsad svart plåt. Tornspiran kröns av en flöjel utformad som en tupp. I klockstapeln hänger kyrkans två klockor. KYRKAN – Vrena kyrka är en salkyrka som består av ett långhus med rektangulär plan och en sakristia i norr. Koret är inrett i östra delen av byggnaden som har rak avslutning mot öster. Fasaderna täcks av slevdragen kalkputs och är avfärgade i brutet vitt. Yttertaken täcks av enkupigt, handslaget lertegel. Vrena kyrka uppfördes under 1200-talets andra hälft som en tornlös kyrka med rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster. Troligtvis var kyrkorummet täckt av ett platt innertak eller ett tunnvalv av trä. Under 1300-talet tillfogades en sakristia på korets norra sida. I slutet av medeltiden välvdes kyrkan med två stjärnvalv som vilar på uppmurade pilastrar. Det västra valvet är av Vadstenatyp, det östra är ett s k Sturevalv. I valven finns gubbansikten med ursprunglig bemålning. Det östra valvet, korvalvet, fick i början på 1600-talet sina rika kalkmålningar vilka är typiska just för Södermanland. Kalkmålningarna bekostades av Johan Ersson och hans hustru Malin, Binklinge. Vid kyrkans ursprungliga huvudingång i sydväst tillfogas ett vapenhus, troligen vid medeltidens slut eller senast i början av 1600-talet. År 1665 tillkom läktaren i väster. År 1766 fick kyrkan en ny predikstol i barockstil ursprungligen gjord för Bettna kyrka, troligen 1664. Den skänktes till kyrkan av Carl Gustav Tessin, Åkerö samt änkeöverstinnan Horn, Tärnö. År 1767 målades i stort sett hela interiören om av målarmästare Nils Weber från Nyköping. År 1775 tas nya fönster upp och befintliga utvidgas. Vapenhuset var förfallet och revs år 1799, portalen sattes igen och ersattes med ett fönster, vid samma tillfälle togs ingången i västgaveln upp. På 1800-talet försågs kyrkans yttermurar med ett tjockt lager av spritputs och takets spånbeklädnad ersattes med tegel. År 1813 fick kyrkan en ny altaruppsats i rokokostil. Altaruppsatsen var ursprungligen gjord för Nykyrka kyrka 1760. Altarringen och altaret byggdes om och bekostades av samma man. Kyrkan får sitt första orgelverk 1863. År 1928 byggdes bänkinredningen om efter ritningar av arkitekt Ove Leijonhufvud. Kort där efter, 1932, utfördes en invändig renovering då man rengjorde och retuscherade valvens kalkmålningar. Predikstolens, läktarbarriärens och bänkarnas dörrfyllningar återställdes i ursprungligt skick. År 1961 utfördes en renovering under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson då man tog bort spritputsen och fasaderna slammades med tunt kalkbruk. Korets 1200-talsfönster rekonstruerades och försågs med nya glasmålningar komponerade av konstnär Marianne Nordström. I övrigt flyttades altartavlan som inköptes 1813 till sydväggen och kyrkan fick en ny orgel. År 2008 renoverades kyrkans exteriör och interiören rengjordes. Fasaderna putsades om och fick en slevdragen yta. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Vrena kyrkas exteriör karakteriseras av kyrkans välbevarade medeltida byggnadsvolym och konstruktion, där utöver ytskikt och taktäckningsmaterial de enda undantagen är de under 1700-talet förstorade fönstren samt den upptagna västporten. Interiören, såväl kyrkorummet som sakristian, har en senmedeltida prägel med sina stjärn- och kryssvalv. Kyrkorummet präglas av sina valv med skulpterade gubbar med bemålade ansikten och framför allt av det östra valvets kalkmålningar från tidigt 1600-tal vilka är typiska för Södermanland. I stort sett alla delar av kyrkans inredning härrör från 1600- och 1700-talet med smärre moderna tillskott. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden. Utöver förnyade ytskikt och taktäckningsmateriel är de enda tillskotten dörr- och fönsteröppningar från 1700-talet. Kyrkan är synnerligen ömtålig för förändringar. - Kyrkan bevarar medeltida murverk i samtliga byggnadsdelar. Medeltida murverk och eventuellt bevarade medeltida takstolar utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans slevdragna fasadputs är mycket ovanlig i länet. - Den bevarade medeltida gravhällen i koret, då medeltida gravhällar är relativt ovanliga i länet. - De skulpterade och bemålade gubbarna i valven förekommer endast i ett fåtal av landets kyrkor och är av högt kulturhistoriskt värde. - Kyrkobyggnadens bevarade fasta inredning från 1600- och 1700-talet, bl a orgelläktaren och bänkinredningens kvartersindelning och bänkskärmar. - Kalkmålningarna i kyrkorummets västra valvtravé är original från tiden omkring år 1500. - Kalkmålningarna i kyrkorummets östra valvtravé från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och torde höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Gripsholms slott, Nyköpingshus samt Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna period. - Det bevarade fragmentet av ett vikingastilsgravmonument är mycket ovanligt och kyrkans äldsta inventarie. |
