Stäng fönster Värnamo kn, VOXTORP 3:1 VOXTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VOXTORPS KYRKA | |
| 1/1/08 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A-D Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till blandningen av olika vårdar vilka är viktiga för förståelsen av kyrkogårdens historia och utveckling och dess koppling till samhällshistoriska skeenden. Eventuella gravarrangemang är av pedagogisk betydelse. Kvarter E-G Kvarterets karaktär är mycket förenklad med raka rader av gravvårdar i gräsmatta. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till vårdar med person- eller lokalhistoriskt intresse. Kvarter H, J och K Området har en typisk uppbyggnad för efterkrigstiden med raka rader av vårdar längs med rygghäckar. Det är denna övergripande struktur som är värdefull att bevara. Nya kyrkogården Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för sekelskiftet 2000, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de flesta kyrkogårdar i landet. Minneslund Minneslunden speglar en förändrad gravsed, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med dess roll som en tidstypisk företeelse från tidigt 2000-tal. kyrkogården i dess helhet Voxtorps kyrkogård har medeltida ursprung. Den äldsta kända kyrkan var förmodligen från 1200-talet men den nuvarande uppfördes 1841-43. Kyrkogården består av två olika enheter vilka delas av den gamla Tånnövägen. I norr ligger den äldre kyrkogården som fått sin utsträckning efter två kända utvidgningar, 1923 och 1954. Den södra delen tillkom 1992. Den norra kyrkogården omgärdas av en stenmur av olika uformning, vilket kan härledas till de båda utvidgningarna, liksom de fyra smidesgrindarna. Trädkransen är dels från 1923, vilken ännu ramar in hela denna del av kyrkogården, dels från 1954, vilken växer längs den östra delen. Stenmurar, smidesgrindar och äldre träd är typiska drag för landsbygdskyrkogården. I kvarter A-D, närmast kyrkan, fi nns fl era äldre och högresta vårdar av vilka ett fåtal har bevarad grusbädd med inramning. Det stora flertalet har dock låga och breda proportioner varav flera av de äldre är påkostade och av stora mått. Äldre vårdar markerar sig just genom sin storlek och betoningen på individen. På Voxtorps kyrkogård är äldre vårdar, tillsammans med eventuella gravarrangemang, viktiga för den historiska förståelsen av kyrkogården och dess utveckling. Utvidgningen från 1923 domineras av mellan- och efterkrigstidens uniforma vårdar med låga och breda proportioner. Här fi nns ett visst inslag av rygghäckar och mindre häckomgärdningar men i övrigt står gravvårdarna i raka rader i gräsmatta, ett lättskött ideal som är vanligt på landets kyrkogårdar. På denna del ligger värdet i enskilda gravvårdar och vad de kan berätta om Voxtorps sockens historia. Längst i öster på norra kyrkogården fi nns ett triangulärt område som inlemmades i kyrkogården vid utvidgningen 1954. De västra kvarteren i området har vältuktade meterhöga rygghäckar av måbär i nord-sydlig riktning. Det kulturhistoriska värdet är här främst kopplat till denna övergripande struktur. I söder fi nns ännu en utvidgning, från 1992. Den är ännu inte särskilt utnyttjad utan består till största delen av gräsmatta. Här har vegetationen på ett modernt sätt använts för att skapa viss rumslighet. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltningen av kyrkogården - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras - Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Rygghäckar har en rumsskapande verkan i kvarter H och J. - Murar, smidesgrindar, träd och grusgångar är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning och bör bibehållas. |
