Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Lekeberg kn, KNISTA KYRKA 1:1 KNISTA KYRKA

 Anläggning - Värdering

KNISTA KYRKA
6/29/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Knista kyrka är belägen på en liten höjd i ett småbrutet jordbrukslandskap. I miljön kring kyrkan finns en liten timrad tiondebod, flyttad och senare använd till bårbod, klockaregård, f.d. Skolan nu församlingshem, fattigstuga från 1756 samt arrendatorsboställe. Nära kyrkan ligger gravfält från järnåldern. Kyrkan ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården i Örebro län.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Knista kyrka omgärdas av kyrkogården i alla väderstreck, i öster är den något terrasserad och sluttande. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur, på vissa håll med fog. Till stora delar finns en äldre trädkrans kvar kring kyrkan och den östra utvidgningen. Den östra delen har även några äldre träd längs mittgången. Kyrkogården runt kyrkan har fyra entréer. Gångsystemet är sparsamt, från västra entrén fram till kyrkans portal i väster finns en gång med plattor, från den leder grusgångar på var sida om kyrkan och möts i öster.
Utvidgningen i nordost, troligtvis från 1970-talet, har endast en asfalterad gång i ytterkanten, i övrigt är den bevuxen med gräs. Planterade häckar delar av kvarteren.
I väster, på andra sidan vägen, finns ytterligare en utvidgning, troligtvis från sent 1930-tal. Den omgärdas av en kallmurad kalkstensmur som i väster är indragen i en halvcirkel för att betona huvudentrén som är placerad i axel med kyrkans västportal. Från entrén leder en kalkstenstrappa ner till kyrkogården. Runt kyrkogården löper en trädkrans som i söder, väster och norr är planterad utanför muren. Gångarna är belagda med asfalt, i övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs. I sydöstra hörnet finns ett bisättningsrum av kalksten med plant med plant gräsbevuxet tak.
På kyrkogården, närmast kyrkan, finns ett gravkor från 1765 för släkten von Hofsten på Villingbergs bruk.

KYRKAN - Knista kyrka har ett rektangulärt långhus med bredare, tresidigt avslutat kor i öster. På norra sidan sakristia och en förrådstillbyggnad samt torn i väster.
Kyrkans ytterväggar är spritputsade med släta fönster och portomfattningar. Även sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Tornet har ett avtrappat murliv, varje inkragning är täckt med plåt. I den södra fasaden är den medeltida sydportalen framtagen med ett ornerat dörröverstycke av sten i romansk stil. Samtliga tak är täckta med kopparplåt.
Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn med avtrappat murliv. I tornets andra våning finns spår efter ett ursprungligt tornkapell som genom en mindre muröppning stått i förbindelse med kyrkorummet. Trappan upp till kapellet går i tornets murliv. De medeltida takstolarna finns kvar över långhuset. Äldst är de i kyrkans västra del, där de har en för Sverige unik konstruktion, som förknippas med stavkyrkor.
Under 1100-talets första del uppfördes här en kyrka med rektangulärt långhus, lägre smalare kor i öster samt torn i väster med ett tornkapell i andra våningen. En dendrokronologisk undersökning tyder på att långhuset kan vara uppfört redan 1123, vilket gör Knista till den hittills äldsta daterade kyrkan i Närke. Under medeltidens senare del breddades koret så att det blev en salkyrka, då även sakristian uppfördes.
Under senmedeltiden eller kanske först i början av 1600-talet slogs valv i kyrkan. Valven och väggarna försågs med dekorationsmålning 1617 och hör till de mest intakta målningssviterna från denna tid i landet. Valven har aldrig varit överkalkade. Bildprogrammet består av skapelseberättelsen, yttersta domen, syndafallet och Noaks ark samt gestalter från gamla testamentet och en del av apostlarna. Målaren och donatorn är okända.
1723-24 förlängdes kyrkan åt öster till sin nuvarande längd med tresidigt avslutat korparti och tunnvalv av trä. I samband med denna tillbyggnad försågs kyrkan 1725 med en ny predikstol samt 1728 med en ny altaruppsats.
1762 försågs tornet med en barockformad huv.
1889 genomfördes en utvändig renovering då den romanska sydportalen murades igen. Invändigt fick kyrkan bl.a. En ny öppen bänkinredning.
1950 genomfördes en omfattande renovering med syftet att återge kyrkan dess äldre utseende. Bland annat fick kyrkorummet en ny sluten bänkinredning och ny dopfunt. Altaruppsats och predikstol återfick sin ursprungliga färgsättning. Predikstolen sänktes och vreds ut mot kyrkorummet. Koret försågs med tre glasmålningar.
Även utvändiga åtgärder genomfördes under 1950-talet. Fasaderna putsades och taket renoverades. Sydportalen återupptogs.
1986 renoverades kyrkan både in- och utvändigt. Kyrkans fasader putsades om och ursprungliga romanska fönster markerades i putsen. En förrådsbyggnad tillfogades på norra sidan. Invändigt togs bland annat en draperingsmålning samt schablonmålad bård på taklisten fram i koret. Bänkar togs bort i koret. Ommålning av interiören samt nya möbler tillkom så som bokbord, manöverskåp, kapphyllor och psalmboksvagnar. Renoveringen genomfördes under ledning av arkitekt Jerk Alton.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har till stora delar kvar sitt medeltida murverk med ett för Närke typiskt romanskt medeltida torn med avtrappat murliv.
Exteriören har dels en medeltida karaktär med sitt romanska torn med återupptagen sydportal, dels en 1700-talskaraktär med tillbyggt bredare tresidigt avslutat korparti
Exteriören visar även på flera förändringar i kyrkans historia så som tornspirans barockformade huv, koppartak samt den tillbyggda förrådsbyggnaden vid norra fasaden.
Kyrkans medeltida takstolar finns kvar över långhuset. Äldst är de i kyrkans ästra del, där de har en för Sverige unik konstruktion som förknippas med stavkyrkor. De bågformade strävorna visar spår av bemålning vilket tyder på att takstolarna från början varit synliga
Kyrkorummet visar tydligt kyrkans olika förändringar med ett smalt medeltida långhus och ett bredare, tresidigt avslutat korparti åt öster från 1720-talet.
Långhuset domineras av de omfattande valv- och vägg målningarna, daterade 1617. Målningarna kan troligtvis sättas i samband med de ombyggnader som hertig karl lät utföra på Örebro slott vid denna tid. De hör till de mest intakta målningssviterna från denna tid i landet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN:
- Kyrkans medeltida torn med för Närke karakteristiskt avtrappat murliv, samt det ovanliga tornkapellet i tornets andra våning.
- Kyrkans medeltida murverk med återupptagen romansk sydportal.
- Kyrkans medeltida takstolar över långhuset där de äldsta, i den västra delen, har en för Sverige unik konstruktion.
- Kalkmålningarna från 1617 är representativa för Närke och Södermanland och torde höra samman med hertig Karls byggnadsverksamhet bland annat på Örebro slott, Gripsholms slott samt Nyköpingshus. Målningarna. De hör till de mest intakta målningssviterna från denna period, då Sverige i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna tid.
- Predikstolen från 1725 med ovanlig utformning med snidat, förgyllt lövverk i fyllningarna visar på god hantverksskicklighet och har ett högt konstnärligt värde.