Stäng fönster Vaggeryd kn, TOFTERYD 6:1 TOFTERYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TOFTERYDS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A-H Nordvästra delen av kyrkogården har en utpräglad högreståndskaraktär genom sina enskilda gravar med påkostade vårdar från mitten av 1800-talet fram till omkring 1950. Kyrkans norra sida förknippades fordom med vidskepliga föreställningar om mörka makter. Här är dock tydligt att kyrkoherdarna föregått med gott exempel för att man skulle nyttja även denna del. En del av förklaringen kan också ligga i att sidan vetter mot prästgården. I vilket fall så har kyrkoherdarna fortsatt att gravläggas på denna sida. Resliga bautastenar och andra vårdtyper ger en prägel av förra sekelskiftet, något som förstärks av de två sorgeträden och två stora grusbäddar som bevarats. Vårdar med titlar minner om forna dagars sociala sammansättning. Den Ljungberghska familjegraven är intressant både genom sin form och som vittnesbörd om industrialismens betydelse. Vårdar fram till 1940 skall bevaras på plats, liksom vårdar med titlar. De båda grusbäddarna är särskilt viktiga för karaktären, emedan alla andra slopats. I enstaka fall skulle grusytor med fördel kunna återställas. Området är känsligt för förändringar och eventuella nytillskott skall anpassas till befintliga vårdar. Kvarter I-M Kvarter I-M vid kyrkans södra sida uppvisar en enhetlighet i plan med sina rygghäckskantade rader. Det blandade vårdbeståndet speglar utvecklingen inom 1900-talets gravkonst, från det tidiga seklets statusmarkörer till efterkrigstidens kollektvistiska ideal med likartade låga former. Av de en gång vanliga grusbäddarna är nu alla borttagna, vilket försvagat intrycket av området. Rygghäckarna har en rumsskapande verkan. De äldre resliga vårdarna liksom vårdar med titlar skall bevaras på plats emedan de ger ett historiskt djup och en dynamik åt kvarteren. De enskilda sandstensvårdarna från 1600- och 1700-talet liksom gjutjärnskorsen har ett högt konsthistoriskt värde. Kvarter N Kvarter N är vid sidan av norra sidan kyrkogårdens bäst bevarade kvarter med en enhetlig prägel av förra sekelskiftet. Detta består i ett stort antal resliga vårdar, främst i form av obelisker av svart polerad granit. Två av dem har bevarad grusbädd med stenram, arrangemang som är av stor vikt att bevara eftersom de i övrigt nästan försvunnit från kyrkogården. Många av vårdarna bär titlar som minner om socknens historia, exempelvis hammarsmeden och landtbrukaren. Kvarterets äldre vårdar är av avgörande betydelse för att ur kyrkogården kunna avläsa ett historiskt djup och för bevarandet av ett dynamiskt intryck. Dessa vårdar skall bevaras på plats. Kvarteret är mycket känsligt för förändringar och eventuella nytillskott skall anpassas till befintliga vårdar. Kvarter O-X Kyrkogårdens östra hälft speglar med sina raka, delvis rygghäckskantade, rader av låga, jämnstora vårdar efterkrigstidens ideal. Som övergripande tankegång gäller jämlikhet såväl på jorden som inför Gud. Detta är en karaktär som fi nns på många svenska kyrkogårdar. Dock fi nns inom kvarteren spår av en äldre generation gravvårdar som ger ett historiskt djup och därmed är viktiga att bevara på plats. Ett litet antal vårdar utmärker även allmänna gravar, likaså viktiga att bevara för kyrkogårdens läsbarhet. Titlar på vårdar berättar om socknens kultur- och personhistoria och dessa utgör därmed viktiga dokument att bevara. Rygghäckar och sorgeträd är en framträdande del av kvarterens gestaltning. kyrkogården som helhet Tofteryds kyrkogård har medeltida ursprung, men av detta syns idag inget ovan mark. Kallmurar, trädkrans och smidesgrindar ger en bild av en typisk landsortskyrkogård. De putsade grindstolparna är ett vanligt inslag i bygden, västentrén är särskilt accentuerad. Kyrkogården är utvidgad åt söder 1834 samt åt öster 1831 och 1921. Någon påtaglig markering mellan de olika delarna fi nns inte. Däremot har den östra halvan en klart sentida prägel, kännetecknad av efterkrigstidens raka rader av låga, enhetliga vårdar. Detta ger en bild av folkhemmets kyrkogårdsideal, ett vanligt drag på landets kyrkogårdar. Bland vårdarna fi nns dock ett fåtal representanter för allmänna gravar, liksom andra äldre vårdar. Dessa ger ett visst historiskt djup åt kvarteren. Kyrkogårdens västra hälft med den nyklassicistiska kyrkan i mitten har en mer ålderdomlig prägel som speglar idealen kring förra sekelskiftet. I kontrast mot efterkrigstidens vårdar reser sig ett stort antal bautastenar och obelisker, sin tids statusmarkörer efter döden. Ett litet antal av dessa har bevarat sina grusbäddar, en gång ett dominerande inslag på kyrkogården. Dessa gravar speglar således ett försvinnande gravskick. På nordsidan av kyrkan finns ett antal prästgravar, vilka berättar om Tofteryds egenskap av moderförsamling i pastoratet. En av prästgravarna har ett gjutjärnskors och ytterligare två sådana står i ett ”museikvarter” vid tornet. Förekomst av titlar på äldre vårdar ger en bild av en gången tids samhälle och även järnhanteringens betydelse i socknen. Kyrkogårdens nät av rätvinkliga grusgångar är i stort intakt och utgör en viktig dimension. Grus som material är en betydelsefull del för upplevelsen av landsortskyrkogården. Ett antal s.k. sorgeträd växer på både gamla och nya delen och förstärker intrycket av en tidig 1900-talskyrkogård. I varierande utsträckning kantas gravraderna av rygghäckar, också det ett 1900-talsdrag. Genom sin enhetliga sekelskifteskaraktär är området norr och söder om kyrkan särskilt känsligt för förändringar. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider finns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kallmurar, smidesgrindar, grindstolpar, trädkrans, sorgeträd, rygghäckar och grusytor är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning. - Vårdar fram t o m 1940 eller med titel bör bevaras på plats, inklusive eventuell stenram och grusyta. Gjutjärnskors och vårdar äldre än 1850 skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Nytillskott bör betraktas restriktivt i kvarteren norr och söder om kyrkan. |
