Stäng fönster Norrköping kn, TINGSTAD 11:6 TINGSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TINGSTADS KYRKOGÅRD, TINGSTADS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Tingstads kyrka och kyrkogård med dess murar, trädkrans, kapell och gravvårdar, utgör en sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Muren med dess grindar är mycket värdefull. Kulturhistoriskt intressant är den lilla grinden i den västra muren som leder till prästgården. Det var vanligt när prästgården låg nära kyrkan att det fanns en särskild öppning i kyrkogårdsmuren. Uppskattningsvis är grindarna från slutet av 1800-talet. Berget ger en särskild karaktär åt kyrkogården med muren som sträcker sig uppepå. Trädkransen minner om ett äldre parkideal som råder på våra stadskyrkogårdar sedan slutet av 1700-talet. Från andra halvan av 1800-talet blev det även vanligt på landsortskyrkogårdarna med höga träd. Rygghäckarna är viktiga då de ger kyrkogården en strikt karaktär. Kapellet från 1952 är ritat av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. Detta passar väl in i miljön vid kyrkan och är kulturhistoriskt intressant. Av stort värde är alla de omgärdade gravar som finns på kyrkogården. Omgärdade gravar var tidigare mycket vanligt på länets kyrkogårdar. Gjutjärns- och järnsmidesstaket är en mer påkostad form av omgärdning. Enligt ett äldre foto från 1952 visar att det gjutjärnskors som finns på den östra sidan tidigare omgärdats av ett järnsmidesstaket som numera är borttaget. Ett flertal av vårdarna har också grus/sandtäckning. Även detta var tidigare vanligare. Det verkar i allmänhet som om dessa vid mitten av 1900-talet i stor utsträckning såtts igen med gräs för att underlätta skötseln av gravplatsen. Även om kyrkogården inte längre har så många vårdar och att flera av dessa är sentida, så finns det ett flertal ålderdomliga gravvårdar som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det finns ett gjutjärnskors, flera högresta s.k. bautastenar, två äldre hällar, kors etc. De vårdar som har någon form av titel har ett stort kulturhistoriskt intresse. Titlar kan berätta mycket om en trakts näringsliv och social struktur. De titlar som finns på Tingstads kyrkogård är hemmansägaren, trädgårdsmästare, bokhandlaren, kyrkoherde/n, nämndemannen, smidesmästaren, agronom, prosten, justitierådmannen, lantbrukare, kantor, byggmästaren, ingeniören, f. kyrkovaktmästaren, kusken, prostinnan, fil dr samt de två längsta titlarna klädesfabrikören Norrköpings possessionaten samt rector scholar i Norrköping. De båda sistnämnda vårdarna är två av de äldsta från 1847 respektive 1844. Den äldsta, daterbara vården, är från 1813. Kulturhistoriskt intressant är också alla de gårdsnamn som finns på vårdarna. Via dem får man veta vilka släkter som brukat jorden runt Tingstad. Det finns bl.a. gårdsnamn som Gullborg/St. Gullborg, Stensvad, Hageby, Smedby, Hållstad, Kummelby, Myckelby Säteri/Gård, Hollstad, Restad. Runstenarna visar på den långa kontinuiteten i bygden och är mycket kulturhistoriskt värdefulla. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter 1 Kulturhistorisk bedömning I detta kvarter finns en stor del av de äldsta och ålderdomliga gravvårdarna. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde har det stora parti med grus/sandtäckta gravar som omgärdas av tujahäckar. De två äldsta vårdarna är från 1813 och 1844. Den äldsta av dem är ett kors i granit som restes till minne av bokhandlaren Hjelm med maka och dotter, döda 1842 respektive 1816. Den andra av de två vårdarna är ett gjutjärnskors från 1844 som står till minne av rector scholar i Norrköping, Hertzman. Båda dessa gravar är sandtäckta och omgärdas av tujahäckar. Vidare finns det flera andra högresta, ålderdomliga vårdar som har sand/grustäckning och omgärdning av häck/stenram. Enligt äldre bildmaterial har flera av dessa vårdar som ännu finns kvar omgärdats av stenram eller häck. Foton från 1961 som finns på sidan 6 i denna rapport visar att så var fallet. Flera av vårdarna har någon titel. Förutom de ovan nämnda titlarna finns även hemmansägaren, trädgårdsmästare, prosten, kyrkoherde, nämndemannen, smidesmästaren, agronom samt justitierådmannen. Den graven med titeln agronom har vitt grus med stora granitplattor och en bänk av samma material som plattorna. Denna vård är från 1958. I stort sett alla de kulturhistoriskt intressanta gravvårdarna är märkta med gårdsnamn. Dessa namn förekommer: Gullborg, Stensvad, Hageby, Smedby, Hållstad, Tingstad, Sten, Kummelby, Myckelby Säteri samt Norrköping. De uppställda runstenarna har naturligtvis ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarter 2-6 Kulturhistorisk bedömning I dessa kvarter finns höga kulturhistoriska värden. Av mycket stort värde är det stora bestånd av häckomgärdade grus/sandgravar. Det var tidigare mycket vanligt med omgärdning av gravar och grus/sandtäckning. Det finns också ett flertal ålderdomliga gravvårdar. De äldsta är från 1847 och 1874. Dessa gravar är de på den grustäckta, stenramsgraven som fotot ovan visar. Hällarna på dess östra sida är dessvärre mycket svårlästa men de är också av stort kulturhistoriskt intresse. Flera av vårdarna har någon titel vilket ger dem ett kulturhistoriskt värde. Titlar kan ge mycket information om en trakts näringsliv och social struktur. Exempel på titlar som förekommer i dessa kvarter är bland annat lantbrukare, kantor, byggmästaren, kyrkoherden, ingeniören, f. kyrkovaktmästaren, smidesmästaren, kusken, prostinnan samt klädesfabrikören. De tre kvarvarande linjevårdarna i kv. 5 har mycket höga kulturhistoriska värden. Det är av vikt att bevara linjevårdar för att ordningen på gravläggningarna ska kunna följas och då det utgör ett historiskt, inte längre aktuellt begravningssätt. Systemet med linjevårdar växte fram vid slutet av 1700-talet och innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar och andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad men kom under 1800-talet att övergå till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet linjevårdar togs bort. Troligen har det i detta kvarter funnits många fler linjevårdar. Det var vanligt att särskilda kvarter/områden av kyrkogården viktes av för allmänna linjen, dvs. linjevårdar. Vidare har systemen med rygghäckar en stor betydelse då det ger en strikt, tidstypisk karaktär och håller samman gravraderna. |
