Stäng fönster Mörbylånga kn, GÅRDBY KYRKA 1:1 GÅRDBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÅRDBY KYRKA | |
| 8/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården med dess olika kvarter/områden Område A-C Gårdby kyrkogård har en för Ölands landbygdskyrkogårdar typisk utformning. Kyrkogården är inte anlagd efter en bestämd plan utan gravkvarterens struktur har vuxit fram under årens lopp. När nya företeelser har blivit populära har de anammats och ersatt äldre traditioner. Gravvårdarna utgör idag en blandning av olika typer av gravvårdar som varit vanliga från mitten av 1800-talet fram till idag. Två gravplatser har kvar omgärdning i form av smidesstaket respektive buxbomshäck. Denna typ av gravplatsutsmyckningar var tidigare vanliga på våra kyrkogårdar och de som finns kvar på Gårdby kyrkogård bör därför bevaras som en viktig del av kyrkogårdens utvecklingshistoria. En för Öland typisk företeelse är de många gravvårdarna av kalksten som berättar om stenbrytningens betydelse för ön. Gravvårdar från mitten av 1800-talet samt vårdar av gjutjärn och gravstaketet av smide ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Detta gäller även vårdar som står uppställda. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Gårdby kyrka och kyrkogård ligger på Ölands östra sida, sydost om Färjestaden. När den medeltida kyrkan byggdes är inte känt men en kyrka fanns på platsen under 1200-talet. Då bör även kyrkogården ha anlagts. När kyrkogården fick sitt nuvarande omfång vet man inte. Någon utvidgning av kyrkogården är dock inte känd. Däremot vet man att kyrkogården har genomgått flera förändringar. När den nya kyrkan byggdes 1841 tog man mark i anspråk som använts som kyrkogård söder om den medeltida kyrkan. Under 1900-talets andra hälft har kyrkogården genomgått ytterligare förändringar. Gravplatsomgärdningar har tagits bort, gravkullar har jämnats ut och hela kyrkogården har såtts in med gräs. Gårdby kyrkogård har använts under lång tid. Idag finns gravhällar och delar av gravhällar bevarade som trappflisor vid kyrkans ingångar och i dörrpartierna. Att återanvända äldre gravhällar är mycket vanligt men att som här i Gårdby placera dem synliga i ingångarnas portaler är ovanligt. Förutom runstenen från tidig medeltid är kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård från 1838. Från denna tid fram till idag finns en blandning av gravvårdar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal. Flera av gravvårdarna är av kalksten vilket är typiskt för de öländska kyrkogårdarna. Ett par gravplatser har kvar sin omgärdning. Dessa bör bevaras som viktiga delar av kyrkogårdens historia. Gravvårdarna rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare, hemmansägare och nämndeman. Den dödes hemort finns angiven på de flesta vårdar. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning liksom gravvårdar av gjutjärn och gravstaket av smide. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö omgiven av en kalkstensmur och oxelhäck. Viktig för kyrkogårdens karaktär är också den allé som delar upp platsen och skapar en viss struktur. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Gårdby kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i medeltiden. • De olika typerna av gravvårdar och deras inskriptioner berättar om socknens utveckling från slutet av 1800-talet fram till idag. |
