Stäng fönster Kalmar kn, DÖRBY KYRKA 1:1 DÖRBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| DÖRBY KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden: Kvarter 1-5 och 8 Kvarteren tillhör kyrkogårdens äldsta och i området har man gravlagt människor sedan den första kyrkan stod på platsen. Strukturen har dock ändrats under årens gång och området domineras nu av de förändringar som gjordes under mitten av 1900-talet. Spåren av en äldre tid syns främst i de äldre vårdarna, framförallt kalkstensvårdarna från 1700-talet. Ett stort antal vårdar från 1800-talet, 14 stycken, är bevarade i området. Murgrönekullarna och omgärdningar i form av bland annat låga häckar, stenramar samt smides/gjutjärnsstaket med grusade gravplaner är spår efter en äldre begravningstradition och bör bevaras. Vårdar från 1800-talets mitt eller äldre samt gjutjärnskorset, och gjutjärnskedjorna skall föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphör vårdas av församlingen. I flera av de äldre vårdarna finns person och lokalhistoriskt värde. Kvarter 6-7 Kvarteret kom till i början av 1920-talet och har en tydlig genomtänkt struktur till skillnad från den äldre delen. Då kvarteret anlades planerades det med allmänna gravplatser i mitten av kvarteren vilka skulle inramas av köpegravar. Omgärdningarna i form av bland annat låga buxbomshäckar runt köpegravarna i kvarterets ytterkanter är en del av kyrkogårdens historia som är värt att värna. Linjegravsystemet i mitten av kvarteren går bara att följa sporadiskt från 1930-talet i kvarter 6 och 1940-60-talen i kvarter 7. Det är viktigt att spara en sammanhängande del av linjen som en länk till kvarterens historia. I det fortsatta bruket av området bör området anpassas till den gamla strukturen. Kvarter 9-13 Nya kyrkogården tillkom vid utvidgningen av kyrkogården 1950-talt och är tidstypisk för tiden med sin enhetliga karaktär. Vårdarna är låga och stående. De är placerade i ryggställda rader mot häckar. Inom området finns även en urnlund. I det fortsatta bruket av området bör den plan som finns för områdets utformning följas. Kvarter Nya delen Nya kyrkogården anlades i slutet av 1990-talet. Området har en för tiden typisk utformning med en mjukare plan än de äldre delarna av kyrkogården. Bland gravvårdarna märks än större frihet i utformningen än under 1900-talets andra hälft. I det fortsatta bruket av området bör den plan som finns för områdets utformning följas. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Dörby kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Gravvårdar på Dörby kyrkogård rymmer titlar som till exempel trotjänarinnan, lektorn, skräddaremästaren, kyrkovaktmästaren, agronomen, riksdagsmannen, åldermannen, modellsnickaren, godsägaren, torparen, kronofjärdingsmannen och kyrkoherden vilka alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Flera högre ståndspersoner med officiella ämbeten som under stormaktstiden och även senare innehaft gårdar i socknen har varit begravda i kyrkan. Ortnamn finns angivet på hälften av gravvårdarna. Kyrkplatsens utformning och placering i landskapet skapar tillsammans med byggnaderna på kyrkogården en väl sammanhållen och värdefull kulturmiljö. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är också trädkransen, klockstapeln, stenboden och vallmuren. På Dörby kyrkogård anlades troligen på 1200-talet i och med att kyrkan uppfördes. Av den tidigaste tiden finns idag mycket få spår och Dörby kyrkogård präglas idag av de förändringar som gjorts under 1900-talet. Tre utvidgningar är kända. Den första 1922-24, den andra i början av 1950-talet och den sista 1986. Alla är gjorda norr om kyrkan. På de senare tillkomna delarna av kyrkogården har moderna företeelser som urnlund och minneslund anlagts. På 1970-talet genomgick den äldsta delen av kyrkogården en förändring som flertalet av våra kyrkogårdar har genomgått. Då såddes gravplatser in med gräs och gravplatsomgärdningar togs bort. Arbetena gjordes för att rationalisera vården av kyrkogården. Ett antal gravplatser med omgärdning finns dock kvar närmast kyrkan samt i ytterkanterna av kvarter 6 och 7. Dessa gravplatser och områden samt även de bevarade murgrönskullarna utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria. Av de ännu få bevarade linjegravvårdarna bör några sammanhängande sparas då det visar på en tidigare vanlig begravningstradition. På Dörby kyrkogård finns vårdar från slutet av 1700-talet samt början och mitten av 1800- talet som alla långsiktigt ska bevaras. Det gäller även gjutjärnskors och de smides/gjutjärnsstaket som finns Samtliga dessa skall föras in på församlingens inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Dörby kyrka utgör tillsammans med kyrkogården, klockstapel och stenboden centrum i en kyrklig kulturmiljö med rötter i medeltiden. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. |
