Stäng fönster Ängelholm kn, MUNKA LJUNGBY 131:1 MUNKA LJUNGBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Munka lJungby kyrka, MUNKA-LJUNGBY KYRKA | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering Munka Ljungby har ett flertal bevarade ståtliga tegelhus från 1900-talets början som minner om uppsvinget vid järnvägens tillkomst. Några av dessa har nu fått nya användningar som församlingshem och förskolor. Längs Storgatan ligger låga äldre gathus med träpanel eller tegel. Kyrkogården är mycket stor och innehåller ett flertal olika delar. På gamla kyrkogården närmast kyrkan står de flesta högresta äldre stenarna direkt i gräs. Nya kyrkogården är mycket lummig med mycket träd och gräs och gränsar dessutom till en trädbevuxen slänt mot en å. På nya kyrkogården är anlagt minneslund, asklund och askgravplats. Munka Ljungby kyrka har medeltida ursprung men byggdes om och till kraftigt 1868. Kyrkan har haft koppling till Herrevads kloster som ägde stora delar av marken i Munka Ljungby och munkarna tros ha varit inblandade i bygget av den ursprungliga kyrkan. Från 1601 till 1922 har kyrkan haft koppling till Skillinge gods vars ägare varit kyrkans patronus och bestämt över kyrkans ombyggnader och inredning. Kyrkan är en produkt av den stora befolkningsökningen under 1800-talet. 1860-talet var kulmen för tillbyggnader och nybyggnader av kyrkor i Skåne. Under 1860-talet tillbyggdes 16 kyrkor i Skåne med två korsarmar. Kyrkan har korsform med mycket breda armar i norr och söder och smalare armar i öster och väster. De smalare armarna består i väster av ett torn och mycket kort långhus och i öster av ett kor. De breda korsarmarna är från 1860-talet och typiska för sin tid. Medeltida murverk finns delvis i övriga delar. Korets delvis oputsade murverk har påkostad utformning med kvaderhuggna hörnkedjor och rundbågsfriser av sandsten. Romansk taklag kan finnas i koret vilket har högt byggnadshistoriskt värde. Fönstren är rundbågiga gjutjärnsfönster. Stilen är en allmän rundbågestil i nyromansk anda. Exteriören är i stort kvar sen ombyggnaden 1868 men takmaterial, dörrar och avtäckningar är utbytta. Kyrkorummet med korsform präglas av de många kryssvalven och de slutna bänkarna. Kyrkorummet innehåller många olika tidsskikt efter flera renoveringar. Planformen och valven är från 1868 då korsarmarna tillkom. Golv och bänkar tillkom 1931 vid Blancks renovering. Bänkarna har dock tidig 1800-tals karaktär. Läktaren tillkom 1958. Vid 2016 års ombyggnad efter Mikael Forsbergs ritningar ändrades kyrkorummets karaktär mycket. Det medeltida koret med kalkmålningar som under en period varit sakristia kom i fokus efter att ha varit dolt bakom altaruppsats och skrank. Koret används som kapell vid mindre andakter. Det är positivt att det kalkmålade medeltida koret med stort värde nu är tillgängligt för församlingen och har återfått en gammal funktion som kapell. Kyrkan har glasmålningar av tre konstnärer från tre tidsperioder. Glasmålningen i rundfönstret i kapellet av Ralph Bergholtz har nu blivit synligt och i centrum på ett nytt vis. Valet av nya stolar i kapellet är dock knappast sakralt men praktiskt. Koret i korsmitten har fått en modernare och enklare utformning där ett nytt fristående altarbord ”versus populum” tillkommit som speglar dagens liturgi. Tidigare årsringar med altare och altaruppsats är borttagna men sparade. Kyrkans symmetriska uppbyggnad med lika korsarmar är borttagen när hela norra korsarmen har fått nya funktioner när bänkarna är borttagna och utrymmet istället inretts med service i form av pentry, wc och sakristia. Materialen i tilläggen är gedigna och väggarnas utformning med ramverk på inbyggnaderna refererar till 1930-talets ombyggnad. Handikapprampen från koret bör förses med ett enkelt smidesräcke och tillfällig båge av rundrör tas bort. Den fyrkantiga dopfunten från 1100-talet med detaljerade reliefer med bilder är både konstnärligt och historiskt värdefull. Gravstenen över Jacob Krabbe från 1597 visar på kopplingen till Skillinge gård. |
