Stäng fönster Vadstena kn, KLOSTRET 1 M.FL. VADSTENA KLOSTER MED NUNNEKLOSTRET, MUNKKLOSTRET OCH KLOSTERTRÄDGÅRDEN
Anläggning - Värdering
| VADSTENA KLOSTER MED NUNNEKLOSTRET, MUNKKLOSTRET OCH KLOSTERTRÄDGÅRDEN | |
| 9/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Klosterkyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med det forna kungapalatset och hela det muromgärdade klosterområdet en helt unik miljö med mycket stora kulturhistoriska värden. Området ingår även som en väsentlig del i den för kulturmiljövården riksintressanta miljön i Vadstena. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Vadstena klosterkyrka intar såväl historiskt som arkitektoniskt och antikvariskt en särställning bland landets medeltida kyrkor. Kyrkans murar, med undantag av sakristian, tillkom under medeltiden och utgör med bl a sina stenhuggarmärken en ovärderlig källa till kunskap om medeltidens stenbyggarkonst. Det skriftliga källmaterialet och nedteckningarna av den heliga Birgittas uppenbarelser ger kyrkobyggnaden ytterligare en dimension. Uppförandet av Vadstena kloster och klosterkyrka var det största byggnadsföretaget i Östergötland under senmedeltiden. Den avancerade arkitekturen med valvslagning i tegel kom att inleda en ny epok i kyrkornas valvslagning. Korets enkla kryssvalv, slaget 1398, och långhusets stjärnvalv från 1420-talet med dess kalkmåleridekor fick många efterföljare. Klosterkyrkan utgör även en av landets främsta kyrkobyggnader med avseende på bevarade träskulpturer från medeltiden. De speglar den medeltida skulptur- och bildtraditionen som utvecklades i nord- och västeuropa samt i Sverige. Träskulpturerna utgör en ovärderlig konsthistorisk skatt, samtidigt som vi genom dem kan få en god uppfattning om senmedeltidens religiösa föreställningsvärld. Likaså utgör de talrika gravhällarna, gravmonumenten och begravningsvapnen en ovärderlig källa till kunskap om äldre tiders bildvärld och begravningstraditioner. Den fasta inredningen, som bl a bänkar, predikstol, altarring och orgel tillkom vid den omfattande restaurering som utfördes under ledning av arkitekt Gustaf Petterson mellan åren 1892 och 1898. Pettersons ambition att lyfta fram ålderdomlighet och primitivitet som eftersträvansvärda kvaliteter var ovanligt i restaureringssammanhang vid den här tiden. Hans tillägg i kyrkan har därigenom stora arkitektur- och restaureringshistoriska värden. Sammanfattning " Klosterkyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med det forna kungapalatset och hela det muromgärdade klosterområdet en helt unik miljö med mycket stora kulturhistoriska värden. " Kyrkan är en av de bäst bevarade medeltida klosterkyrkorna i landet. Kyrkobyggnaden som helhet utgör ett nationellt kulturarv. Att bevara kyrkobyggnaden i sin nuvarande skepnad med den information den bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. I stort sett alla delar av kyrkorummets inredning är omistliga komponenter i kyrkans nuvarande helhetsgestaltning. " Kyrkans uppförande enligt den heliga Birgittas anvisningar och den starka kopplingen till henne som person gör även kyrkan till ett internationellt kulturarv. |
