Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, MATHEM 1:36 ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA
1/14/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkotomten och kyrkogården utgör tillsammans med f d ålderdomshem, skola, prästgård och löneboställe en sammansatt och kulturhistoriskt intressant miljö, ett gott exempel på ett traditionellt sockencentrum.

Kyrkogården
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i kyrkogårdens klara parkkaraktär med de höga lövträden, de strikt kvartersindelande grusgångarna och rygghäckarna. Som enskild del i anläggningens kulturhistoriska värde kan den smidda järngrinden från 1823 nämnas. De smidda initialerna ger grinden ett person- och lokalhistoriskt värde. Grusgravar och det relativt stora antalet större gravvårdar i raden intill kyrkogårdsmuren visar på en äldre karaktär. Ett kulturhistoriskt värde finns även i enskilda gravvårdar. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Östra Tollstad dominerar titeln "lantbrukare". I övrigt är det stor variation av titlar.

Kyrkotomten
Kyrkotomten har i huvudsak kvar den karaktär den fick när kyrkan uppfördes 1885-86 och utformningen är därför av stort kulturhistoriskt intresse. Parkidealet var rådande vid denna tid, något som inte bara gällde i städerna utan även på landsbygden, framför allt vid kyrkogårdarna och som här runt kyrkan. Det är viktigt att denna karaktär bevaras. Detaljer som berättar om tomtens "historia" är även grinden i väster och uthuset. För att man fortfarande ska kunna ana huvudgången från öster är det av vikt att detta parti får fortsätta att vara fritt från växtlighet.

Kyrkobyggnaden
Östra Tollstad kyrka är exteriört mycket välbevarad och har inte genomgått några större förändringar jämfört med ritningarna. Kyrkan är uppförd i nygotik, en arkitekturstil som var mycket populär under 1800-talets senare del och där förebilderna för de nya kyrkorna snarare var de medeltida stadskatedralerna än de enklare medeltida sockenkyrkorna. Bland de nygotiska inslagen märks de spetsbågiga fönstren, portalomfattningarna, strävpelarna, bågfriserna och rosettfönstret. Interiören har genomgått en del förändringar, med bl a den stora läktarunderbyggnaden och en helt ny färgsättning. Bortsett från färgsättningen är inredningen mycket välbevarad med ursprunglig bänkinredning, predikstol, nummertavlor, altaruppsats och orgel. Sammantaget bildar det en helhet från kyrkans byggtid. Sambandet med den gamla kyrkan märks genom enstaka inventarier såsom det medeltida altarskåpet och 1600-talets predikstol i barock. De har även en stor regional och lokal betydelse då altarskåpet renoverades 1697 av Henrik Werner och predikstolen tillverkades 1682 av Petter Bengtsson Holm, båda tillhöriga den "Wernerska verkstaden" i Östra Tollstad. I vapenhuset visar den stora ekkistan och de fyra gravstenarna från 1600-talet på den historiska kontinuiteten.

Sammanfattning

" Kyrkans exteriör är i huvudsak oförändrad sedan byggtiden och en god representant för de nygotiska kyrkor som uppfördes i länet under senare delen av 1800-talet.
" Interiört är den ursprungliga inredningen i huvudsak bevarad och trots senare förändringar i färgsättningen är den viktig för upplevelsen av kyrkans arkitektoniska enhet.
" Den gamla predikstolen, altarskåpet, ekkistan och gravstenarna från 1600-talet är viktiga för kontinuiteten med den medeltida kyrkan. Predikstolen och altarskåpet är även viktiga ur konsthistorisk och kyrkohistorisk synpunkt. De har även ett mycket högt lokal- och regionalhistoriskt värde då de har anknytning till den "Wernerska verkstaden" med säte i Östra Tollstad och där bl a predikstolar, dopfuntar och begravningsvapen tillverkades till flera östgötakyrkor.