Stäng fönster Helsingborg kn, FLENINGE 57:1 FLENINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| Fleninge kyrka, FLENINGE KYRKA | |
| 3/15/18 |
| Motivering |
|---|
|
Karaktärisering Fleninge kyrka ligger i utkanten av den lilla byn som samlats kring vägsträckningarna. Sedan 1900-talets mitt har utvecklingen avstannat något i Fleninge som därmed bevarar en mycket charmig blandning av äldre bybebyggelse till framför allt 1900-talets mitt. Kyrkogården är väl sammanhållen och framför allt på den södra och västra delen ligger gravplatserna tätt. På kyrkogården finns en rik gravvårdskultur vad gäller gravplatsernas inramning, växtlighet och gravvårdar av blandad ålder. Kyrkogården förefaller mycket välbesökt och välvårdad och är en central och levande plats i den lilla byn. Kyrkans exteriör är resultatet av en konsekvent utförd ombyggnad där den medeltida kyrkan har förvandlats till en korskyrka enligt det nyklasscistiska idealet. Stilen eftersträvar monumentala portaler, kraftiga listverk med tympanongavlar och höga fönsteröppningar för maximalt ljusinflöde. Det flacka takfallen är typiskt för tiden vilken inte har gått att genomföra fullt ut på det smalare långhuset och koret där takvinkeln istället har blivit ovanligt brant för att erhålla en jämn nockhöjd med korsarmarna. Torntaket blev också föremål för förändring då medeltidens trappgavlar fick lämna plats för ett nytt flackt tak med lanternin. Symmetri och en enhetlig stil var viktigt för denna tid där äldre medeltida delar ofta fick lämna plats för nybyggda delar. Fleninge kyrka är inte unik i sin form då många andra kyrkor genomgått ungefär samma förvandling under sent 1700-tal-1800-talets mitt. Allerum ligger nära till hands att jämföra med då Fleninge vara annex till Allerum. Både exteriöra och interiöra förändringar gjordes relativt samstämmigt mellan kyrkorna. Kyrkan kan också jämföras med Kropps kyrka vilken byggdes om med korsarmar och tornlanternin. Sedan 1800-talet ombyggnad har vissa korrigeringar gjorts för att återställa äldre delar såsom absidfönstret, trapptornet och lanterninen. Kyrkorummet är framför allt präglat av 1800-talets ombyggnad då korsarmarna och nya fönsteröppningar tillkom liksom de höga tunnvalven. Kyrkorummets disposition har i princip varit den samma sedan 1800-talet. Kyrkorummet är öppet och luftigt och koret är öppet mot korsarmar och långhus genom det höga tunnvalvet som har samma höjd över både kor, långhus och korsarmar. Kyrkorummets nya färgsättning och kyrkbänkar innebar en stor förändring av kyrkorummet vid 1900-talets början då det ännu var målat i mörkare färgskala. Borttagandet av den nygotiska skärmväggen har möjligen förstärkt kyrkans nyklassicistiska karaktär. Inredningen är stramt hållen, symmetriskt uppbyggt och utförd med en sentida enhetlig färgsättning. Centralaxeln är mycket påtaglig i kyrkorummet och orgelfasaden och läktaren samt altartavlan är två viktiga centralpunkter i denna axel. Kyrkans medeltida delar bevaras i tornet, långhusets västra del samt kor och absid. De medeltida delarna i tornet och sakristian/absiden är helt avskilda från kyrkorummet och bevarar en del ålderdomliga drag. Tornvalvet är förhållandevis ovanligt i sitt utförande liksom målningarna. De målade figurerna kan tolkas som faktiska personer med anknytning till kyrkan kanske som donatorer eller liknande. Trots att stora delar av det medeltida kyrkorummet har förstörts finns en hel del information om kyrkans äldre utseende genom utgrävningar och tillvaratagna byggnadsdelar. Kyrkans medeltida delar har vissa exceptionella drag såsom västportal, en förmodad emporöppning och i äldre beskrivningar av behuggna portalomfattningar vilket kan tyda på att Fleninge kyrka har varit betydelsefull under tidig medeltid. Tornet har också en hög ålder, uppförd relativt snart efter att kyrkan byggdes, vilket är ovanlig. Emporöppningar och västportaler brukar oftast tolkas som en särskild ingång för stormannen eller en särskilt utformad liturgi kanske kopplat till ett kyrkligt gods. Kyrkan har ett sådant läge, något avsides från resten av byn, att den skulle kunna vara uppförd som gårdskyrka till skillnad från centralt belägna bykyrkor. Arkeologiska undersökningar i området har inte gjort några fynd som kan förklara kyrkans arkitektur eller dess läge. Vissa gemensamma drag finns dock i de närbelägna kyrkorna Allerum, Brunnby, Fleninge och Väsby. Byggnadsmaterialet är det samma och murarna är relativt kraftiga. Både Fleninge och Allerum har också haft skulptural utsmyckning i form av lejonskulpturer. Det ligger nära till hands att Fleninge och Allerums kyrka byggts av samme byggmästare/stenhuggare eller tillkommit nära i tid. |
