Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, SÖDERMALM 7:24 KATARINA KYRKA

 Anläggning - Värdering

KATARINA KYRKA
6/20/05
Motivering
Katarina kyrka kan sägas vara den första centralkyrkan i landet även om altare och predikstol ej fick den centrala placering i korsmitten som det ursprungligen var tänkt. Med sin höga kupol och exteriörens formspråk i övrigt utgör den ett av landets främsta exempel på barockarkitektur. Dess läge i staden, högt uppe på Södermalms höjder, gör den väl synlig i hela staden. I århundraden har den varit ett riktmärke i staden. Katarina kyrka har också en viktig roll som fondbyggnad i 1600-talets rutnätsplan och som en del av södersiluetten, vilket gör den till en omistlig del av Stockholms stadsbild. Kyrkogården med sina byggnader i form av gravkorslänga, kyrkskola och f d benhus samt äldre gravvårdar och gångsystem ger ett ålderdomligt intryck. De många högvuxna träden, framförallt de åldriga kastanjerna, gör kyrkogården mycket lummig.

Katarina kyrka betraktas redan idag som "ett betydande stycke modern restaureringshistoria". (Arkitektur 1998, s 19.) Efter den förödande branden 1990 rekonstruerades kupolen och exteriören i huvuddrag till det utseende den hade före branden. Också kyrkorummet fick bibehålla sin form men gavs en i huvudsak ny inredning. Genom att använda samma traditionella material och byggnadstekniker som tidigare under århundradena har det åstadkommits en byggnad och ett kyrkorum som, trots att det mesta är nybyggt, upplevs som både ålderdomligt och autentiskt. Vid återuppbyggnaden togs ett helhetsgrepp när det gäller inredning, kulörer etc som tillsammans med enstaka inventarier som räddats undan branden skapar ett mäktigt rum. Nytillskotten har givits en utformning som knyter an till kyrkans äldre inredning och inventarier vad beträffar kulör, ytskiktsbehandling m m samtidigt som de tydligt är nya. Altaruppsatsen, dock med en modern altarskulptur, och orgeln har rekonstruerats med hänvisning till att just dessa har funnits i kyrkan genom flera sekler, ända sedan förra branden. Tillsammans bildar de en länk tillbaka till kyrkans långa historia. Vid återuppbyggnaden har man närmat sig de la Vallées ursprungliga intentioner med en centralkyrkoplan genom att altaret har lyfts närmare korsmitten, strax väster om principalbågen. Det stora rummet flödar av ljus och präglas av en enorm rymd med det höga kupolvalvet.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
" kyrkan är som den första centralkyrkan i Sverige och en av våra främsta barockkyrkor mycket viktig i svensk arkitekturhistoria
" kyrkan som en viktig del av Södermalms siluett, väl synlig från alla väderstreck
" samtliga inventarier som förskonats från branden 1990 då de är viktiga minnen från kyrkans äldsta historia
" det helhetsgrepp som togs vid 1990-talets återuppbyggnad av kyrkorummet med de nytillskott i interiören som då gjordes såsom predikstol, centralaltare m m
" de traditionella material och byggnadstekniker som användes vid 1990-talets återuppbyggnad
" kyrkogårdens ålderdomliga karaktär med sina rester av den gamla kyrkogårdsmuren, 1870-talets gjutjärnsstaket och de många höga träden som gör kyrkogården till en lummig oas.