Stäng fönster Jönköping kn, ROGBERGA 4:1 ROGBERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ROGBERGA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter 1-6 Kvarteret har en ålderdomlig karaktär som ges av de äldre vårdarna tillsammans med vegetationen. Tyvärr har fl ertalet grusgångar såtts igen med gräs men kvarteret har kvar många av de drag som fanns hos en kyrkogård under första hälften av 1900-talet. Rygghäckar och äldre träd är värdefulla delar och bör bevaras. Äldre gravvårdar bör få stå kvar på ursprunglig plats och nytillskott bör behandlas restriktivt. Kvarter 7-8 Kvarteret har en homogenitet som var vanlig under efterkrigstiden med regelbundet placerade vårdar i upprepade rader. Kvarteret känns idag splittrat genom sin typiska 1900-talskaraktär och de nyplanterade rygghäckarna men detta kommer tiden att lösa. Vegetationen är viktig för upplevelsen av kvarteret liksom de likartat utformade gravvårdarna. Enkelheten i kvarteret bör bevaras. Kvarter 9-16 Kvarteret har en enkel disposition med ett fåtal sammanhållande element, i form av rygghäckar och gräsytor, som ger området en typisk 1900-talskaraktär. Rygghäckar har avlägsnats i kvarter 12 vilket lett till att gravvårdarna ser ut att planlöst ha placerats på gräsytan, kvarteret skulle vinna på att dessa rygghäckar återplanterades. De resterande gravvårdarna från allmänna linjen bör absolut bevaras på plats, dessa börjar bli så pass ovanliga att strukturen med köpegravar och allmänna linjen blir allt mer svårförstådd. Urnlund Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till kvarterets tidstypiska utforming och till vårdar med person- eller lokalhistoriskt värde. Minneslund Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. kyrkogården i dess helhet Rogberga kyrkogård har medeltida kontinuitet. 1868 invigdes den nuvarande kyrkan som hade uppförts 16 meter norr om den gamla medeltida. Idag har kyrkogården en typisk landsortskaraktär från mitten av 1900-talet. Den omgärdande stenmuren kan i söder härstamma från 1868, då den delen fi ck sin nuvarande utsträckning, och i norr från 1901 de kyrkogården utvidgades. Den bör bibehållas i så stor utsträckning som möjligt. Den äldre trädkransen av lönn, lind och ask är viktig för karaktären liksom de träd som står plant erade inne på kyrkogården. Dessa ger en mer parklik kyrkogård, vilket var ett vanligt ideal under början av 1900-talet. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre fi nns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar kulturhistoriska värden genom det de berättar om Rogberga sockens historia. Under 1940-50-talen genomgick kyrkogården en upprustning för att bli mer modern och tilltalande och det är denna kyrkogård som vi ser idag, med stora gräsytor delade av rygghäckar av olika slag. Längs den västra murens södra del och norr om kyrkobygganden fi nns kyrkogårdens äldsta gravvårdar. De är påkostade och i många fall högresta och ger en ålderdomlig karaktär till området som avviker från den övriga kyrkogården. Två av kyrkogårdens bevarade grusgravar fi nns här. Området öster om kyrkan har en sammanhållen karaktär genom kvarterets likartade vårdar vilket kan härledas till att de fl esta vårdar är från 1960-70-talen. I sydost fi nns ett femtontal gravvårdar från allmänna linjen bevarade. Dessa bör stå kvar på ursprunglig plats för att visa på det system med köpegravar och allmänna linjen-gravar som tidigare var allenarådande på landets kyrkogårdar. I övrigt domineras området av moderna gravvårdar från 1980-talet och framåt. . På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Gravvårdar äldre än cirka 1940, med eventuella grusbäddar och omgärdningar, är betydelsefulla som vittnesbörd om gravkonstens utveckling och stadens historia. - Trädkransen har stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården. Äldre träd bör stå kvar och trädkransen bör bibehållas. - Rygghäckarna har en femtioårig tradition på Rogberga kyrkgård och har en stor del i den kulturhistoriska karaktären som rumsskapande element. - Gravvårdar ur allmänna linjen bör bevaras på ursprunglig plats. Nya vårdar kan med fördel placeras på tomma gravplatser i det aktuella kvarteret. - I kvarter 12 med rygghäckar av måbär bör dessa återplanteras där de avlägsnats, för att öka förståelsen av kvarterets uppbyggnad. - Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn skall fi nnas med på kyrkans inventarieföreteckning. |
