Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, NÄTET 171 ANDREAS KAPELL

 Anläggning - Värdering

ANDREAS KAPELL
1/1/10
Motivering
VÄRDEBEDÖMNING
Sammanfattande analys
På 1970-talet, då städerna i Sverige växte med nya bostadsområden, byggdes också många
nya stadsdelskyrkor, som blev ett slags filialer till församlingskyrkan. Denna utveckling är
påtaglig även i Västervik där ett flertal nya kapell med församlingsgårdar uppfördes vid denna
tid. Området Skogshaga, där Andreaskapellet ligger, är planlagt och byggt i ett sammanhang.
Historien kring kapellets tillkomst är på flera sätt typisk för sin tid. Initiativet till bygget kom
från församlingen som redan tidigare bedrivit kyrkligt distriktsarbete i mer eller mindre
tillfälliga lokaler. Det fanns inte någon tomt avsatt för ett kapell i området från början. Platsen
där kapellet uppfördes var tänkt att användas för en förskola, men de planerna ändrades alltså
när församlingen sökte en tomt för sitt nya kapell. Tillsammans med affärsbyggnaden, skolan
och den lilla parken med sittbänkar och planteringar bidrar kapellet till att skapa en
centrumkänsla i bostadsområdet. Sedan affären och posten har stängt återstår bara kapellet
som ett halvoffentligt gemensamt och tillgängligt rum som fortfarande upplevs som en
levande centralpunkt i området.
De nya kyrkorna som uppfördes under 1970-talet präglades av tanken att de skulle vara
opretentiösa vardagskyrkor med ett mycket skiftande verksamhetsprogram för alla åldrar.
Denna tanke återspeglas på ett påtagligt sätt i Sankt Andreas kapell vad gäller funktion,
planlösning och materialval. Kyrksalen utgör en mindre del av hela byggnaden. Den största
delen rymmer olika lokaler för församlings- och ungdomsverksamhet. Under de 35 år som
kapellet har funnits har lokalerna använts till olika ändamål. Mopedverkstad och samtalsrum
ryms under samma tak. Flexibiliteten och mångfunktionaliteten är ett av Andreaskapellets
starkaste karaktärsdrag. Detta drag är avhängigt av både arkitekturen och bruket av kapellet. I
byggnaden bedriver församlingen ett omfattande utåtriktat arbete mot exempelvis
invandrarkvinnor, begåvningshandikappade, skolan och pensionärer.
Sankt Andreas kapell visar hur kyrkoarkitekturen utvecklades på 1970-talet. Den tidigare
modernismen har gett vika för rikare former och ett grövre materialval. Arkitekten Lennart
Arfwidsson har varit verksam vid ett stort antal renoveringar och nybyggen av kyrkor i
regionen. Byggnaden är enkel med sina rödfärgade träpaneler men signalerar ändå en stor
omsorg om utformningen. Exteriören är helt intakt, liksom kyrksalen som även har samtliga
målningsskikt i original. I övriga utrymmen har en del förändringar gjorts men som helhet är
byggnaden välbevarad.

Bedömning
Följande punkter anger de viktigaste värdena eller egenskaperna hos Sankt Andreas kapell
samt en motivering till varför de är viktiga.
• Mötesplats. Kapellet ingår som en viktig del i hela områdets boendemiljö och sociala
struktur. Församlingen bedriver en omfattande diakonal verksamhet.
• Flexibel och mångfunktionell. Ända sedan kapellet uppfördes har kapellet rymt lokaler
för möten och olika aktiviteter. Mångfunktionaliteten är därför värdefull i sig, även om
det kan krävas förändringar i byggnaden för att fortsätta den kontinuiteten.
• Arkitekturen. Kapellet är representativt för 1970-talets kyrkoarkitektur och för
arkitekten Lennart Arfwidsson. Tidstypiska drag som är centrala för kapellets
kulturhistoriska värde är byggnadens volym med det höga spånklädda taket över
kyrkorummet, falu rödfärg på panelen. Kyrkorummets interiör är bevarad i
originalskick och bör därför särskilt värnas.

MÅL OCH REKOMMENDATIONER
Nedan presenteras övergripande mål och praktiska rekommendationer för hur bedömda
värden bör tas tillvara som resurser och hanteras vid vård, användning och förvaltning.
• En rekommendation är att göra en revidering av vård- och underhållsplanen för Sankt
Andreas kapell. Det bör tydligare framgå vad i byggnaden som är kulturhistoriskt
värdefullt och på vilket sätt värdena ska tas tillvara. Särskilt bör man tänka på:
- Att nuvarande exteriör färgsättning behålles och att fasaderna även fortsättningsvis
målas med röd slamfärg.
- Att kyrksalens tak även fortsättningsvis är tjärad spån.
- Att material i exteriören i första hand underhålles och i andra hand bytes mot nytt likt
det befintliga.
- Att kyrksalens interiör och inredning i sin helhet behandlas restriktivt vad gäller
förändringar.
- Att tidstypiska detaljer som omålat furuträ och armaturer av furu behålles. Särskilt
gäller detta, förutom kyrksalen, i entrén och trappan till sutterängplanet.
- I övriga lokaler är borttagande av tidstypiska byggnadsdetaljer som exempelvis de
orangefärgade skåpen, mindre känsligt. Ett återanvändande av de ursprungliga
detaljerna inom byggnaden är dock att föredra.
• Ett mål bör vara att bibehålla kapellet som en naturlig mötesplats i området. Kapellet
har sedan den byggdes använts lite som ett ”vardagsrum”. Ett sätt att öka intresset för
kapellet och dess värden samt att skapa en större delaktighet skulle kunna vara att
exempelvis anordna temadagar med föredragshållare, visningar eller temavandringar i
samhället. Kapellet har en ännu större betydelse som centrumfunktion nu när affär
lagts ner.
• Sträva efter att ta till vara kapellets värden i församlingens övergripande planering. Se
exempelvis till att byggnadens värde utnyttjas i den strategiska översyn som görs av
fastighetsbeståndet i församlingen. Vilka verksamheter lämpar sig bäst att förlägga till
St Andreas?
• Hur integrerar man värderingen i församlingens övriga arbete? Är det möjligt att
integrera i församlingsinstruktioner? Här finns behov att utarbeta en modell som stiftet
kan använda i sin mall. Kanske kan Västerviks församling visa vägen för hur detta kan
göras!