Stäng fönster Norrköping kn, TINGSTAD 11:6 TINGSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TINGSTADS KYRKOGÅRD, TINGSTADS KYRKA | |
| 11/17/04 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkomiljön i Tingstad har en mycket lång kontinuitet som viktig samlingspunkt för ett större område. Kyrkan med den f d prästgården och sockenstugan utgör ett värdefullt exempel på ett sockencentrum. Kyrkogården Kyrkogårdens nuvarande omfattning är åtminstone densamma som under början av 1700-talet. Trädkransen utgör en kulturhistoriskt viktig del av kyrkogården. Den visar på det parkideal, som slog igenom på våra landsortskyrkogårdar under andra halvan av 1800-talet. I Tingstad utgörs trädkransen av askar, som verkar ha varit ett vanligt trädslag i trädkransarna. Ett annat viktigt inslag är de häckomgärdade grusgravarna, en utformning av gravplatsen som under en period dominerade våra kyrkogårdar. Gravkapellet, som är ritat av Kurt von Schmalensee, är visserligen från 1952, men väl anpassat till kyrkan. Särskilt kulturhistoriskt värdefull är även grindöppningen till prästgården. När prästgården som här låg nära kyrkan var det vanligt med en särskild öppning i kyrkogårdsmuren. Den kulturhistoriska bedömningen innehåller ingen bedömning av gravvårdar och kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Tingstad kyrka karakteriseras av sin blandning av medeltid och 1700- och 1800-tal och visar tydligt de förändringar som bl a befolkningsökning och upplysningstidens ideal innebar för de medeltida kyrkorna. Långhus, kor och sakristia är från medeltiden och murverket är en viktig del av kunskapen om medeltidens stenbyggnadsteknik. Murverket innehåller även igensatta öppningar som visar på kyrkans utformning under medeltiden. I interiören är de medeltida valven av stort byggnadshistoriskt intresse. Kalkmåleriet ingår i en medeltida tradition och förutom att det pryder kyrkorummet har det en mycket stor betydelse för jämförande studier med annat medeltida kalkmåleri. Kyrkans torn med sin spånklädda huv och flersidiga lanternin är ett typiskt exempel på de torn som uppfördes vid medeltida kyrkor under senare delen av 1700-talet, eller som ingick som delar i helt nyuppförda kyrkor vid den tiden. Tornuret är karakteristiskt för Tingstad kyrka. I övrigt präglas kyrkans exteriör av ändringarna på 1860-talet. Kyrkans inredning och inventarier är till stor del från 1600- och 1700-talen och har inte förändrats i någon större utsträckning. Tillsammans med den slutna bänkinredningen, som går ända från västväggen och ansluter till ytterväggarna, utgör de en väl samlad enhet av mycket stort kyrkohistoriskt och konsthistoriskt intresse. Till bänkinredningen hör även de ålderdomliga bänkarna på orgelläktarens södra sida. I kyrkan finns ett epitafium och några gravhällar. De visar på bruket med gravläggningar inne i kyrkan och åskådliggör tydligt skillnaden i utformningen av gravvårdar under medeltid och stormaktstid. Dessutom har de ett personhistoriskt intresse. Sammanfattning " Det medeltida murverket med markerade öppningar, sakramentsskåpet i koret och de medeltida kalkmålningarna utgör värdefulla historiska dokument. Fragmenten av tidigkristna gravmonument och runstenarna på kyrkogården minner om kyrkplatsens långa kontinuitet som mötesplats.´ " Det medeltida triumfkrucifixet har ett stort konsthistoriskt intresse och även kompletteringen från 1671 med Maria och Johannes är kulturhistoriskt intressant. " Tornet, som uppfördes åren runt 1770, med sitt spåntäckta tak och flersidiga lanternin har ett stort arkitekturhistoriskt värde och är av en typ som är vanlig i stiftet. Tornuret ger en speciell karaktär åt kyrkan. Av kulturhistoriskt intresse är även trampmaskinen till klockringningen. Den används fortfarande i en viss utsträckning. " Kyrkans inredning och inventarier bildar en väl sammanhållen enhet. Altartavlan, altarringen och predikstolen har ett stort konst- och kyrkohistoriskt värde. Detta gäller även bänkinredningen i långhuset, koret och på orgelläktarens södra sida. " Epitafiet i sakristian över kyrkoherde Johan Wiman och hans familj, samt gravhällarna i kyrkans mittgång, bl a över lantmätare Jean de Rogier har ett stort personhistoriskt värde. De vittnar även om bruket med gravläggningar i kyrkan och gravhällarna visar på skillnaden i utformning av gravvårdar mellan olika epoker. |
