Stäng fönster Strängnäs kn, ÅKERS STYCKEBRUK 3:1 KOSSVATORPET MED TÄBY FÄBOD
Anläggning - Värdering
| Kossvatorpet med Täby fäbod | |
| 11/23/15 |
| Motivering |
|---|
|
Det är Länsstyrelsens avsikt att Södermanlands historia ska lyftas fram och tydliggöras genom länets byggnadsminnen. Länets befintliga byggnadsminnen är uppdelade på ganska få anläggningskategorier och beståndet är tämligen ojämnt fördelat. Vid nya byggnadsminnesförklaringar är det viktigt att ta hänsyn till de byggnadsminnen som redan finns, så att urvalet på sikt blir så representativt för länet som möjligt. Kossvatorpet med Täby fäbod tillhör kategorin hantverk och manufaktur enligt Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Kategorin är i Södermanland endast representerad genom två byggnader. Länsstyrelsen anser att Kossvatorpet med Täby fäbod har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Kossvatorpet med Täby fäbod utgör några av de äldsta allmogebyggnaderna i Södermanlands län. Av den anledningen har byggnaderna ett värde i form av sällsynthet. Kossvatorpet beboddes från 1600-talet till mitten av 1900-talet och ingår i en levande industrimiljö. Byggnaderna har därför ett högt kontinuitetsvärde. Styckebrukets bebyggelse har tydliga årsringar med bruksherrgården, arbetarbostäder från flera århundraden och byggnader från 1700-, 1800- och 1900-talen. Dessa byggnader speglar brukets historia, vilka som har bott och arbetat där. Täby fäbod är den äldsta arbetarbostaden inom Åkers styckebruk och är därför en viktig del av brukets historia. Av den anledningen har de ett högt industrihistoriskt värde samt miljöskapande värde eftersom de representerar en viktig del av bruksmiljön. Byggnaderna är mycket välbevarade och har endast genomgått smärre förändringar. Av den anledningen har de både ett högt byggnadshistoriskt värde och autenticitetsvärde i form av äldre detaljer och patina. Kossvatorpet med Täby fåbod har även samhällshistoriska värden genom att de speglar Åkers styckebruks historia och utveckling och i förlängningen även kommunens och länets historia och utveckling. Genom historien har bruket varit beroende av invandrad arbetskraft och specialkunskap från andra länder. Kossvatorpets första invånare var sannolikt två invandrare från Vallonien. Som arbetarbostad i flera århundraden representerar byggnaderna arbetarnas historia och besitter därför socialhistoriska värden. Sammantaget besitter byggnaderna därför synnerligen höga kulturhistoriska värden både ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. |
