Stäng fönster Katrineholm kn, STORA MALMS KYRKA 1:1 STORA MALMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| STORA MALMS KYRKA | |
| 10/17/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Stora Malms kyrka är uppförd i ett öppet odlingslandskap. Området har i flera hundra år hört till godset Eriksberg, vilket avspeglar sig i bebyggelsen och de allékantade vägarna. Kyrkbacken väster om kyrkan omges av den före detta kyrkskolan från 1872, två gamla kyrkstallar från 1780-talet och ett hus som en gång tjänat som tvättstuga och slöjdsal. Ingående i kyrkogårdsmuren är klockstapeln från 1736 och sockenmagasinet från 1761. Strax nordost om kyrkan ligger den f d prästgården från 1787. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogårdens äldsta delar närmast omkring kyrkan omges av en kallmurad naturstenmur, enligt uppgift återuppförd 1924. Vid ingången från kyrkbacken i väster finns en murad och putsad stiglucka från 1719. I kyrkogårdens sydvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till klockstapeln från 1736 i vars lanternin finns ett urverk från 1766. I kyrkogårdens nordvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till sockenmagasinet från 1761. Längs kyrkogårdens murar är delar av äldre trädrader bevarade. I öster och söder växer en låg häck strax innanför kyrkogårdsmuren. Kyrkogården har i nyare tid utvidgats i åt norr och öster. De nya delarna ligger något lägre än den gamla delen. Trappor av natursten leder ned till den nya delen av kyrkogården. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. Kyrkogårdens minneslund är anordnad på den nya delen av kyrkogården, nordost om kyrkan. På kyrkogården finns enstaka äldre gravvårdar bevarade. Närmast omkring kyrkan präglas kyrkogården närmast av gravvårdar av sten och järn från 1800-tal och tidigt 1900-tal, varav flera har koppling till personer med anknytning till omkringliggande gods och bruk, bland annat familjen Bonde vid Eriksberg. KYRKAN - Stora Malms kyrka består av ett enskeppigt, medeltida långhus, korsarmar i norr och söder, en sakristia i norr och ett gravkor i öster. Kyrkans äldsta murverk är i huvudsak i uppfört av natursten medan de yngre tillbyggnaderna delvis är uppförda av tegel. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i ockragult. Fasaderna indelas av vita hörnkedjor och pilastrar i slätputs och putsad rustik. Kyrkans tak är täckta med skivtäckt, ståndfalsad kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Långhuset i Stora Malms kyrka bevarar relativa intakta medeltida murar samt två medeltida stjärnvalv i de två östra travéerna. Långhusets äldsta delar kan troligen dateras till mitten av 1200-talet. I slutet av 1200-talet uppfördes en sakristia norr om koret. Under 1300-talet byggdes det ursprungliga koret om till ungefär samma bredd som långhuset. Vid ombyggnaden behölls sakristian. Under 1700-talet tillfogades långhuset korsarmar med gravvalv i norr och söder, en ny sakristia i norr och ett gravkor i öster. Under 1700-talet fick även västportalen och kyrkans fönster sin nuvarande utformning. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har kvar stora delar av sitt medeltida murverk i långhusets murar och valv. Troligen är även delar av långhusets takstol medeltida. I den nuvarande sakristian finns inmurade bjälkar i den södra väggen och på vinden förvaras en tvärbjälke, vilka kan vara medeltida. Kyrkbacken och kyrkogården och området i kyrkans närhet präglas av en väl sammanhållen bebyggelse med anknytning till kyrkans funktion och verksamhet: f d prästgård, f d kyrkskola, f d sockenmagasin, f d kyrkstallar klockstapel och bogårdsmur med stiglucka. Kyrkans exteriör bevarar i det stora helar sin 1700-talsgestaltning, undantaget nuvarande koppartak. Kyrkans interiör domineras av de låga, medeltida valven och träskulpturerna, dekorationsmålerierna från tidigt 1600-tal och predikstolen från 1740. De tillfogade korsarmarna, altartavlan från 1798, orgelfasaden från 1880-talet och bänkinredningen från 1909-10 kompletterar upplevelsen av interiören på ett bra sätt. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida murverk, takstolar och bjälkar är i sig omistliga dokument. - Kyrkans nuvarande exteriöra gestaltning och färgsättning som tillkom under 1700-talet. - Inskriptionen från 1600-talet på långhusets södra fasad. - Predikstolen från 1740 som är unik i Södermanland. - Kyrkans medeltida träskulpturer och dopfunt, träföremål, epitafier samt gravhällar från 1500-tal och framåt, vilka förmedlar sin tids hantverksskicklighet, liturgiska funktioner och begravningsskick. - Invändiga, välbevarade dekorationsmålerier på långhusets väggar och valv från tidigt 1600-tal. - Miljön och bebyggelsen kring kyrkan och kyrkbacken representerar väl ett sockencentrums olika funktioner. - Kyrkogården med, klockstapel, stiglucka, murar och äldre gravvårdar. |
