Stäng fönster Härjedalen kn, HEDE PRÄSTBORD 1:3 HEDE KYRKA
Anläggning - Värdering
| HEDE KYRKA | |
| 12/31/05 |
| Motivering |
|---|
|
Hede kyrka ligger som flera av Härjedalens kyrkor lågt i topografin och centralt i en tätort. Den enkla och rationellt hållna kyrkogården tillåter med sin öppna karaktär den högresta kyrkan och klockstapeln att dominera kyrkplatsen. Klockstapeln från 1751 är typisk från en tid av intensivt stapelresande i länet och har intressanta tillägg från sekelskiftet 1900. Den kraftigt utvidgade kyrkan är utvändigt ett välbevarat exempel på den typ av kyrkobyggnader Pehr Olofsson lät bygga i Jämtland och Härjedalen efter 1700-talets mitt. Olofssons version av stiftbyggmästaren Hagmans rokokokyrka, som i sin tur visar betydande lån från Carl Hårlemans arkitektur, är ett intressant exempel på provinsiell tolkning och spridning av de nationellt förhärskande stilidealen. Samma förhållande gäller i den betydligt mer sammansatta interiören där framstående lokala och regionala mästare skapat fantastisk inredning i en blandning av barock, rokoko och nyklassicism bl.a. genom att flera verk flyttades från den äldre kyrkan. Det praktfulla kyrkorummets tidsmässiga komplexitet förstärktes vid restaureringarna 1929 och 1959-61 då man lät radera det sena 1800-talets omgestaltning av interiören. Äldre inventarier lyftes in i delvis nya sammanhang och arkitekt Haking lät modernistiska nytillskott förändra rummet. Att särskilt tänka på vid sidan om grundkraven i skötsel och förvaltning av kyrkan: Äldre gravvårdar väster och norr om kyrkan har särskilda kulturhistoriska värden Klockstapeln med dess sekelskiftestillägg i form av balustrad och klockbod Sakristians och norrväggens slutenhet Ojämnheterna i kyrkans murverk Kyrkans spåntäckta tak med smidesspiror Det utvändigt välgestaltade vapenhuset Den förnämliga inredningen från 1700-talet Konfitiorstolar är ovanliga och exempel på tidigare liturgiskt bruk |
