Stäng fönster Mark kn, ÖRBY 1:24 ÖRBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖRBY KYRKA | |
| 12/6/05 |
| Motivering |
|---|
|
ÖRBY KYRKA ligger högt på en ås norr om sjön Östra Öresjön, med en vid utblick över odlingslandskapet. Invid kyrkan finns en väl sammansatt bebyggelse- och fornlämningsmiljö i ett kulturlandskap med lång kontinuitet. Närmast kyrkan märks prästgården från 1700-talet, en av stiftets äldsta med bevarad äldre karaktär. Miljön kring kyrkan är utpekad som värdefull i länsmuseets kulturmiljöprogram från 1991. Runt om kyrkan finns den äldsta kyrkogården med kontinuitet sedan medeltiden. Ett stycke åt sydöst finns en nyare kyrkogård, anlagd 1875 och utvidgad i omgångar under 1900-talet, med ett kapell från början av 1930-talet efter ritningar av arkitekten Axel Forssén. Den äldsta kyrkogården inhägnas av en kallmurad gråstensmur som kantas av en äldre trädkrans av högväxta träd med stora kronor. Ingångar i muren med smidesgrindar finns i söder, väster och norr. Grindarna flankeras av kraftiga runda murade vitputsade grindstolpar. På kyrkogården finns gravstenar från alla århundraden sedan 1500-talet fram till våra dagar. Kyrkan uppfördes 1839-43 i sten på medeltida kyrkplats och ersatte en medeltida korskyrka av sten. Kyrkan ritades av Stockholmsarkitekten Axel Nyström 1836, samma år som han utnämndes till professor i Konstakademien, där han hade en dominerande roll. Som byggmästare anlitades Johan Wennberg från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Kyrkan tillhör med långhusets sex fönsteraxlar de större i sin typ. Tornet hade enligt ursprungsritningarna lanternin men tornet omgestaltades 40 år efter kyrkans invigning, efter arkitekten Adrian Crispin Petersons ritningar, och fick i stället en spira. Tornspiran gör att kyrkan exteriört skiljer sig från de flesta andra nyklassicistiska kyrkor från samma tid i Sjuhäradsbygden. Sakristian på långhusets nordsida och tornuren på tornspiran tillkom 1956-57. Uppdraget att utföra predikstol och altaruppsats gick till finsnickaren Johannes Andersson från Ölsbo i Mjöbäck, som även tillverkade psalmnummertavlorna. Predikstolar och altaruppsatser av Mjöbäckssnickarna återfinns ofta i kyrkor uppförda av Sandhultsbyggmästare, vilket denna kyrka exemplifierar. Orgelfasaden ritades 1860 av Stockholmsarkitekten Per Ulrik Stenhammar. Vid en genomgripande renovering 1962-63 insattes nya kopparbeslagna portar och kyrkorummets trägolv utbyttes mot ett kalkstensgolv. Kyrkorummet fick också en helt ny bänkinredning, med bibehållande av de gamla bänkdörrarna och altaret utbyttes mot ett nytillverkat. Läktarunderbyggnader som avviker från rummets klassicerande prägel tillkom 1998. Trots 1900-talets förändringar är kyrkorummets nyklassicistiska karaktär till stora delar bevarad. Den fasta inredningen från tillkomsttiden är fina exempel på Mjöbäckssnickaren Johannes Anderssons hantverksskicklighet och tidens nyklassicistiska formförråd och utgör tillsammans en viktig helhet. Dopfunten i trä som tillverkades 1883 av en Örbysnickare ansluter väl till denna. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och grindstolpar, trädkrans samt gravvårdar från varje århundrade från 1500-talet och framåt. - Kyrkan är ett välbevarat exempel på en betydande arkitekts, Axel Nyströms, verk med ett högt arkitekturhistoriskt och personhistoriskt värde. - Den fasta inredningen från tillkomsttiden; predikstolen, altaruppsatsen, altarringen, psalmnummertavlorna, dopfunten, läktaren och orgelfasaden. |
