Stäng fönster Höganäs kn, JONSTORP 40:1 JONSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Jonstorps kyrka, JONSTORPS KYRKA | |
| 8/31/15 |
| Motivering |
|---|
|
Jonstorps kyrka har getts en relativt sen datering i förhållande till andra kyrkor i kontraktet. Dateringen baseras på murverkets struktur, avsaknaden av sockel och korflykt (ett slags regelbundet proportionssystem). Avsaknad av tydlig stötfog mellan torn och långhus samt det oregelbundna murverket i västgaveln kan tyda på att kyrkan har haft ett äldre västtorn. Kyrkan var vid uppförandet den största kyrkan i häradet. Detta väcker frågor om Jonstorps betydelse under tidig medeltid och kanske förekomsten av en lokal storman. Mycket pekar på att kyrkan har varit helgad åt Sankt Olof vilket var ett populärt helgon under medeltiden och en kyrka med hans reliker bör ha varit välbesökt. Relikerna finns ännu kvar i församlingens ägo vilket är mycket ovanligt. Kyrkans exteriör bjuder på sinnebilden av den skånska landsortskyrkan med dess höga trappgavlar och rikt blinderade torngavlar. Dessa är mycket karaktäristiska för kyrkan och tornets blinderingar är ursprungliga. Kyrkan undgick utvidgning under 1700- och 1800-talen, kanske tack vare det redan stora långhuset. Kyrkans exteriör och ursprungliga murverk är därmed mycket välbevarat. Tornet är särskilt imponerande genom sin storlek och murverk. Ett utanpåliggande trapptorn har tidigare funnits vilket nästintill verkar ha varit norm i Luggude kontrakt. Placeringen av ingångsöppningen till tornen varierar dock. I Jonstorp finns öppningen på norra sidan vilket är det vanliga. Stötfogarna i kyrkans västgavel är intressanta då de kan tyda på en mer komplicerad byggnadshistoria för tornet än den som tidigare antagits. Kyrkans klocka från 1300-talet kan också tyda på att tornet är äldre än 1400-talet. För kyrkans exteriör kan också nämnas absidens avtäckning av korrugerad plåt vilket är ovanligt som takmaterial på kyrkor. Plåtavtäckningen tillkom under en period av mycket experimenterande med takmaterial med olika typer av plåt, papp, spån mm och kan därmed vara viktigt att bevara. Den gamla kyrkogården är ovanligt stor och i gravkapellet kan ingå delar av en medeltida stiglucka. Stigluckor är mycket ovanliga i Lunds stift och denna har därför mycket högt kulturhistoriskt värde. I Luggude kontrakt finns ytterligare en stiglucka bevarad vid Brunnby kyrka och under medeltiden var stigluckor i kyrkogårdsmurar vanliga. Jonstorps kyrka har en rad mycket välbevarade inventarier från olika tidsperioder. Altaruppsatsen i Jonstorp är av en relativt ovanlig typ med baldakin. Kyrkans orgelläktare och orgelfasad tillhör 1800-talets början, vilket är en ansenlig ålder för denna typ av fasta inredning. Golv, bänkar och altarring tillhör 1800-talet och 1800-talet slut vilket tillsammans med orgelläktaren och den övriga inredningen bildar en nästintill intakt 1800-talsinteriör. I koret har den för tiden så typiska draperimålningen ersatts med en murad vägg, en åtgärd som många kyrkor i kontraktet har genomgått. Väggar och valv tycks relativ hårt renoverade och av denna anledning är dess ålder inte synlig på samma sätt som i koret där de medeltida ytorna är framtagna. Stjärnvalven är detta till trots utmärkande genom sin konstruktion och storlek. Särskilt från kyrkvinden är valvens konstruktion imponerande. På vinden syns också de romanska öppningarna till kor- och absidvindarna samt det romanska fönstret mot söder. Till kyrkans värden bör också läggas tornets taklag som är imponerande genom sin storlek och har hög ålder. Kyrkans lillklockan, från 1300-talet, tillhör en av de äldsta klockorna i stiftet. |
