Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eskilstuna kn, NATTVARDEN 1 KLOSTERS KYRKA

 Anläggning - Värdering

KLOSTERS KYRKA
4/9/08
Motivering
KYRKOMILJÖ – Klosters kyrka är byggd i centrala Eskilstuna, norr om Eskilstunaån, bredvid Nybron.

Staden har fått sitt namn efter missionären Eskil, som var biskop på 1000-talet. Helige Eskil byggde den första kyrkan i Rekarnebygden vid åns västra kant, vid Fors. Han begravdes i Tuna sockenkyrka, på norra sidan av ån, ca 700 meter nordost om Fors kyrka. På platsen byggdes ett johanniterkloster under sent 1100-tal och det var runt klostret som samhället växte upp, vilket nu utgör den gamla staden.

Eskilstuna stad ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D51). I motiveringen av beslutet beskrivs området som en smides- manufaktur- och industristad som speglar många olika utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden och 1600-talet fram till tiden efter 1950.

KYRKOANLÄGGNING – Klosters kyrka är byggd norr om Nybron, som norrut övergår i den starkt trafikerade Västergatan. Öster om kyrkan löper Östergatan, där församlingshemmet, byggt på 1970-talet med synligt rött tegel ligger. Kyrkan är byggd med tornfasaden vänd mot Eskilstunaån och de två tornen vända mot Nybron och stadens centrum. Kyrkan är därför placerad med koret i norr. Tornfasadens portal var från början placerad rakt framför bron, men bron har efter byggnationen förflyttats mot väster.

Klosters kyrkopark ligger norr om kyrkan, med gräsplanteringar och träd. Enkla trädrader finns utefter Östergatan och norr om kyrkan. Kyrkotomten är planterad med gräs. Runt kyrkan löper gångar. Ytan framför ingångarna i söder är asfalterad och kullerstensbelagd. Frodigt vildvin som klättrar på fasaderna växer runt kyrkan.

KYRKAN – Klosters kyrka består av ett enskeppigt långhus med femsidigt avslutat kor i norr, sakristia och dopkapell i väster och ett dubbeltorn i söder.

Kyrkan är byggd med synliga tegelfasader, med slammade nischer och taklister avfärgade i en gul nyans. Kraftiga pilastrar är murade på fasaderna. Tornen kröns av kopparklädda tornhuvar. Sakristians och långhusets tak är belagt med enkupigt lertegel. Ytterportarna är beslagna med kopparplåt. Höga och smala fönsteröppningar sitter mellan pilastrarna i liv med fasaderna. Fönstren är indelade i små rutor och blyspröjsade. Bågarna är svartmålade.

Även invändigt är det synligt murverk i väggarna. Långhuset består av sex valvtravéer. Kyrkorummet är täckt med slammade tegelvalv. Tornrummen och vapenhuset har kalkstensgolv, i övrigt har kyrkan linoleummattor med friser och trappsteg i kalksten. Under bänkarna ligger parkettgolv. Kalkstenstrappor leder upp till altaret och altaruppsatsen. Korfönstren har glasmålningar, dekorerade med kyrkliga symboler. Kyrkans inredning, som bänkar, altare och predikstol är gråmarmorerade.

År 1908 fattades det beslut om att en ny kyrka skulle byggas i Eskilstuna. Arkitekterna Bror Almqvist och Otar Hökerberg fick förfrågan om att inkomma med ett ritningsförslag. Otar Hökerbergs förslag godtogs år 1917, vilket några år senare reviderades något. Byggnationen påbörjades först 1925 och kyrkan invigdes 1929.

År 1940 förstärktes korgolvet och nytt övergolv lades in i kyrkorummet. 1952 och 1971 byggdes orgelläktaren om. Den nya orgeln som ritades av arkitekt Rolf Berg installerades 1973. Ursprungliga orgeln från 1929 finns kvar bakom denna, placerad på en läktare ovanför huvudläktaren. En liten kororgel från 1960 finns mittemot predikstolen. En ny kororgel med flyttbart spelbord sattes in 2004 och är placerad på en läktare ovanför ingången till dopkapellet. Orgeln ritades av arkitekt Jerk Alton och är byggd av Walter Thürs orgelbyggeri. Vid början av 1990-talet utfördes arbeten med WC och belysning mm.

Orgelns disposition är gjord av Oskar Lindberg, en av Sveriges mest betydande orgelkompositörer och organister. Detta tillsammans med tillkomsttiden och storleken gör orgeln till en raritet. I Sverige finns endast två orglar av samma firma, som har ör liknande vad avser tillkomsttid och storlek, nämligen S:t Olai kyrka i Norrköping och S:ta Maria Magdalena kyrka i Stockholm.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Otar Hökerbergs (1882-1960) ritningsförslag godkändes år 1917, men invigdes först 12 år senare. Kyrkan präglas därför dels av det sena 1910-talets nationalromantik, men har också spår av den senare 20-talsklassicismen. De karakteristiska dubbeltornen är en välkänd silhuett i Eskilstuna och de båda tornen ger intryck av en katedral. Klosters kyrka kom att bli det sista stora kyrkobygget i Sverige. Arkitekturen är till stor del präglad av 1910-talets stora byggnadsprojekt, Stockholms stadshus, som också har synligt tegel i fasaderna och där stor omsorg är nedlagd på detaljerna.

Kännetecknande för Klosters kyrka är kyrkans mycket genomarbetade utförande. Detaljer, som stuprör, ventilationsgaller, armaturer och radiatorskydd är exempel på påkostade och omsorgsfullt genomarbetade detaljer som getts likvärdig omsorg med exempelvis bänkinredning, altaruppsats och altarring. Tillsammans med arkitekturen i övrigt har detaljomsorgen avsett att bilda en helgjuten enhet, där såväl praktisk som symboliska funktioner integrerats. Trots senare års förändringar, som breddning av orgelläktaren och insättande av nya orglar präglas kyrkorummets fortfarande av originalutförandet. De många bevarade originallösningarna visar på det oerhört noggranna arbete som kunde läggas ner av ansvarig arkitekt för ett uppdrag av detta slag under denna tid. Kyrkan är också en värdig representant för arkitekten Otar Hökerbergs arkitektur.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Kyrkans monumentala uppbyggnad med konstnärliga och historiska kvaliteter, tillhör ett nationellt omistligt kulturarv. Kyrkan är ett av de sista stora monumenten i det tidiga 1900-talets svenska tegelarkitektur.
- Såväl invändigt som utvändigt präglas kyrkan av ursprunglighet, som karakteriseras av formgivning in i minsta detalj.
- Kyrkan uttrycker en ursprunglig ambition att täcka in olika funktionsbehov. I en strävan att ge dessa funktioner symboliskt innehåll har utrymmena noggrant formgivits.
- Trädraderna, vildvinet och de i övrigt öppna ytorna ger kyrktomten dess karaktär.
- Kvarvarande alléträd och den öppna ytan mellan dessa på parkmarken mellan kyrktomten och Eskilstunaån är viktiga att bevara för förståelsen av kyrkans placering.
- Originalinstallationer och originaldetaljer är formgivna på ett sådant sätt att de är omistliga för kyrkorummet.
- Orgeln är genom sin tillkomsttid, storlek, och disposition, en av få i landet.