Stäng fönster Helsingborg kn, KROKODILEN 12 SANKT OLOFS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Sankt Olofs kyrka, SANKT OLOFS KYRKA | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för S:t Olofskyrkan S:t Olofs kyrka ligger på Husensjö i östra Helsingborg. Kyrkan är en distriktskyrka och ligger vid en gata med trevånings flerfamiljshus från 1950-talet som är samtida med kyrkan. Området karaktäriseras även av villabebyggelse från 1900 till nutid. Efterkrigstiden i Sverige innebar en kraftig ekonomisk tillväxt och ökad befolkning som flyttade till städerna från landsbygden. Nya stadsdelar byggdes i städerna och kulminerade med miljonprogrammet på 60-talet. Kyrkan är byggd i en tid av intensivt kyrkobyggande i Sverige. Från 1945 till 2000 byggdes 700 nya kyrkor i Sverige. De kyrkor som byggdes var ofta i städernas nybyggda områden och främst så kallade småkyrkor eller distriktskyrkor. Liksom i stadsplaneringen önskade man skapa en självförsörjande ”by i staden” och i detta ingick också en kyrka. Ofta var kyrkorna enkla, ibland så kallade vandringskyrkor för att snabbt få en kyrka i nybyggda stadsdelar. Ambitionen var att bygga en vardagskyrka, en mötesplats utanför söndagarna där lokaler för församlingsverksamhet också ingick. Ibland var exteriören lik profan bebyggelse, kyrkan utmärkte sig inte och kanske fanns det inte heller ekonomi till det. S:t Olofs kyrka invigdes 1956, arkitekt var den lokale arkitekten Filip Lundgren och innehöll kyrkorum och ett rum för barnverksamhet plus källare med samlingsrum. Kyrkan är sammanbyggd med ett flerfamiljshus och har ett vardagligt uttryck. 1987 byggdes kyrkan till med två längor med församlingslokaler ritade av Arkitektlaget i Helsingborg. Anläggningen är en låg röd tegelbyggnad med tre längor byggd i en U-form med en innergård emellan som avgränsas med häck mot gatan. Det flacka sadeltaket är belagt med tegel. Kyrkobyggnaden har typiska 1950-tals markörer med ekdörrar med sexkantiga fönster och korfönstret har utkragande tegelskift, i övrigt mycket begränsad artikulation. Kyrkan är enkel med tidstypiska material som lättbetong och maskinslaget tegel. I de nya församlingsdelarna har man tagit upp samma material som i den äldre byggnaden med rött tegel och ek i entrédörrar. Fönstren är ordinära och tillbyggnadens uttryck skulle lika gärna kunna vara dagis eller äldreboende. Byggnaden är enkel och har begränsat kulturvärde men stort brukarvärde. Den är en representant för de enkla småkyrkor som liknar profan bebyggelse som byggts under 1950-60-tal. Kyrkorummet är rektangulärt med ett upphöjt avsmalnande kor med ett högt korfönster med ett glaskonstverk. Övriga fönster är blyinfattade glasfönster i olika färger och mönster, fönstren sitter mellan tegelpelare. Det flacka taket har en synlig vitmålad takstol och golvet är belagt med parkett. Ett flertal installationer är synliga i tak och på väggar. Rummet är möblerat med stolar. Samtliga inventarier är av enkelt slag med begränsat värde. Störst uppmärksamhet tilldrar sig det vackra korfönstrets blyinfattade glaskonstverk av Helsingborgskonstnären Georg Crona som samlar blicken i kyrkorummet. De blyinfattade fönstren och korfönstret ansluter till traditionell kyrkokonst. Nyare delar med samlingssal och övriga utrymme har standardiserade detaljer och enkla material som glasfibervävsklädda väggar, akustiktak med synligt bärverk, enkla släta dörrar med ogerade foder. Anläggningen är en vardagskyrka med mycket verksamhet. Kyrkan har utöver gudstjänsterna bl.a. öppen förskola, körer, ungdomsgrupper och personer som arbetstränar. Kyrkans värde består i dess verksamhet. En fristående öppen klockstapel står vid gatan, ritad av Filip Lundgren. Det var vanligt med fristående klockstaplar under 1950-60-tal. Klockstapeln och korfönstret är det som markerar att det är en kyrka. |
