Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, FURUGÅRDEN 1 GYLLENFORS KAPELL

 Anläggning - Värdering

GYLLENFORS KAPELL
1/1/07
Motivering
Kyrkogårdens gamla del har en stram och symmetrisk uppbyggnad
som kontrasterar mot de utsparade tallarna och den angränsande
barrskogen. Detta är tidstypiskt och visar en sammansmältning
av det sena 1800-talets parkideal och 1900-talets skogskyrkogård.
Tidigare var kontrastverkan tydligare genom häckinramade familjegravar
längs gångarna. Nu står gravstenarna helt i gräsmatta, varför
de med sin typiska låga profi l bidrager till en efterkrigstida prägel.
Det kulturhistoriska värdet ligger i de övergripande strukturerna och
enstaka vårdar av konst- eller lokalhistoriskt intresse. De få titlarna
speglar det kring industrin uppkomna samhället Gyllenfors.

Kyrkogårdens nya del från 1983 – 84 har en utpräglad skogskyrkogårdskaraktär
med mjukt böjda linjer. Vårdbeståndet på kistgravarna
speglar en spirande individualism i uttrycket medan urngravarnas
små naturstenar bär en mer anonym prägel. Det välväxta naturliga
tallbeståndet är huvuddraget i områdets gestaltning, vilket skapar
en mjuk övergång till kyrkogårdens äldre del.

kyrkogården som helhet
Gyllenfors kyrkogård är anlagd 1931 som särskild begravningsplats
för det kring Svenska Gummifabriks AB uppväxta samhället Gyllenfors.
Arkitekt var Göran Pauli, vilken kompletterade anläggningen
1937 med kapell och klockstapel. 1983 – 84 utvidgades
kyrkogården åt öster.
Kyrkogårdens ursprungliga del har en strikt symmetrisk uppbyggnad
med två jämnstora gravkvarter och en nord-sydlig mittaxel. Det
basilikaformade strama kapellet utgör fond i norr med en traditionell
träpanelad klockstapel vid sin sida. Mot kapellet svarar i söder
ett stort träkors. Ett utsparat bestånd av högstammiga furor längs
områdets sidor och på dess södra del skapar en medveten kontrast
och ger drag av skogskyrkogård. Denna växelverkan mellan natur
och park är karaktäristisk för tidens nya kyrkogårdsideal och var
tidigare tydligare genom grusgravar längs gångarna. Kyrkogårdens
huvudingång i väster är framhävd genom ett kraftfullt murparti
med pelare som kröns av spåntäckta huvar. Smidesgrindarna har
en tidstypisk svagt klassiserande form. De rätvinkliga gångar som
defi nierar gravkvarteren är idag asfalterade, vilket något försvagat
det ursprungliga intrycket av kyrkogården. Gravvårdarna står i raka
rader och har genomgående en låg profi l med den rektangulära form
som blev förhärskande mot slutet av 1930-talet. Detta kan ses som
ett uttryck för ståndssamhällets utjämning. Andelen familjegravar är
tämligen låg och har på traditionellt vis främst lagts längs gångarna.
Endast ett fåtal vårdar bär titel, som regel med koppling till yrkesroller
i Gyllenfors. De kulturhistoriska värdena är främst knutna
till områdets ursprungliga gestaltning med gångsystem, entréparti
och naturligt tallbestånd. Enstaka vårdar besitter konst- eller lokalhistoriska
värden. I övrigt är gravvårdsbeståndets låga profi l en
viktig del av strukturen.
Kyrkogårdens yngre del har en lös uppbyggnad med ren prägel av
skogskyrkogård. Gångarna löper i mjukt böjda linjer mellan tallarnas
stammar. Kistgravarnas vårdar uppvisar en högre grad av
individualism i form och material medan urngravarnas små stenar
ger ett anonymt intryck. Områdets naturliga tallbestånd är dess
främsta gestaltningsmässiga värde och skapar en mjuk övergång till
kyrkogårdens gamla del.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras.
Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar
från olika tider fi nns representerade.