Stäng fönster Aneby kn, BONA 1:13 M.FL. BREDESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| BREDESTADS KYRKA | |
| 12/7/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKAN Bredestads kyrka har en lång och skiftande historia som på olika sätt satt sina spår. Kyrkans äldsta och till stora delar okända historia från tidig medeltid avspeglar sig genom långhus, kor och absid. Från denna tid är murverk i östra delen av långhuset, koret samt absiden värdefulla autentiska spår. Dessa delar utgör fortfarande kärnan i kyrkan. Till det ålderdomliga intrycket hör även att fasadputsen går direkt ner till mark utan någon markering av sockel samt den branta lutningen på sadeltaket. Vid 1600-talets slut byggs kyrkan till mot väster och ett högt västtorn med klockformad huv och spetsig spira uppförs. Kyrkan har dessförinnan fått en tidsenlig barockinredning i form av en predikstol och en stor altaruppsats, samt att fönstren också vid detta eller ett tidigare tillfälle förstorats. Tornet utgör idag en karakteristisk siluett för Bredestads kyrka, och dess spånbeklädnad har en obruten kontinuitet sedan 1600-talets slut. Interiören i kyrkan bär spår från flera tidsepoker. Från tidig medeltid framträder det ursprungliga långhuset, koret och absiden som tydligt avläsbara delar. Även det medeltida triumf-krucifixet på sin ursprungliga plats vittnar om denna kyrkans äldsta tid. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan under dess period som vallfarts- och offerkyrka under slutet av 1600-talet, och är därmed ett av få synliga spår från denna sed. Wisteniusorgeln från 1700-talets mitt med välbevarad orgel-fasad och återskapad färgsättning är ett kulturhistoriskt värdefullt vittnesmål från denna tid. Från samma tid härrör troligen också de rester av väggmåleri som fragmentariskt visas på korets södra vägg i form av framtagen draperimålning. Brädtaket och dess himmelsmåleri inramat av meanderfriser från slutet av 1700-talet vittnar om kvardröjande barockideal. Även dopängeln från samma tid har ett högt kulturhistoriskt värde. Av kulturhistorisk värdefulla spår från senare tider hör bland annat tegelgolvet från 1890-talet och inte minst det bemålade korfönstret från 1922 som är ett av få visuellt tydliga tidsskikt från 1900-talet. Det samlade intrycket av kyrkans interiör är att den präglas av hög ålder och flera under årens lopp måttfulla tillägg och anpassningar till respektive tids användning och stilideal. I stort sett har den bevarat en medeltida präglad rumslighet, uttryckt genom de enkla och välavgränsade volymerna och tjocka murverken. Inventarier, inredning och takmåleri är viktiga och värde-fulla delar av kyrkans historia, flera av dessa är också förknippade med kyrkans funktion som offerkyrka omkring 1600-talets slut och den närmast följande tiden. Kyrkan innehåller flera tidsskikt och varje skikt är kulturhistoriskt värdefullt, de visar på lång kontinuitet i användandet av kyrkan. På vinden förvaras flera äldre inventarier som är tagna ur bruk och förknippade med kulturhistoriska värden genom den historia de berättar om hur kyrkan användes i äldre tid. Sammanfattning - Bredestad kyrka präglas av hög ålder, där östra delen av långhuset samt kor och absid utgör autentiska byggnadsdelar från tidig medeltid. Dessa innehåller ursprungligt material i murverk och grund, av högt värde som primärkälla för kunskapen om kyrkans äldsta delar. - Utvidgningen mot väster och tornet med sin spetsiga spira och klockformade tornhuv är en del av kyrkans karakteristiska siluett sedan 1690-talet. Spånbeklädnaden har kontinuitet sedan tornet uppfördes. - Västlig utbyggnad med torn, samt altaruppsats och en del andra inventarierna från 1600-talets slut och närmast följande tid, har troligen tillkommit som följd av gåvor till kyrkan under dess period som offerkyrka och är därmed värdefulla vittnesmål om denna sed. Offerkyrkor och därmed förknippade vallfartsseder var ett särpräglat men inte helt ovanligt inslag som det annars finns få konkreta spår från idag. - Kyrkan präglas av flera olika epoker. Inventarier, inredning och arkitektur vittnar om ett långvarigt användande av kyrkan, där varje tidsskikt utgör ett kulturhistoriskt värdefull avtryck. - Kyrkans orgel har en orgelfasad byggd av Jonas Wistenius 1753, i ursprungligt skick och med återskapad ursprunglig färgsättning. KYRKOGÅRDEN Bredestads kyrkogård har medeltida kontinuitet som begravningsplats. Kyrkogårdens ursprungliga utsträckning är inte känd men har troligen varit betydligt mindre än idag och mer koncentrerad till söder om kyrkan. Idag präglas kyrkogården huvudsakligen av 1900-talets begravningsseder. Kyrkogården speglar socknens sociala historia, dess personhistoria och samtidens kulturhistoria, den berättar om skiftande ideal från 1800-talets slut och framåt som styrt kyrkogårdens utformning. Titlar på gravar, namn på människor som verkat i samhället berättar Bredestads sena historia. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om hantverksskicklighet i stenhuggeri och gjuteri- eller smidesteknik, andra berättar mer om samhällets modernisering genom ett större antal likartade vårdar. Bredestads kyrkogård har varit en typisk landsortskyrkogård, med oregelbundna kvarter som under 1800-talets slut alltmer har reglerats och delats upp. Kyrkogården har liksom de flesta andra utvecklats från en öppen ängsliknande plats med gravar spridda utan någon övergripande disposition, till en kyrkogård med reglerade kvarter som skiljdes åt av krattade gångar, gravar indelade efter köpegravsområden och efter områden där man begravdes efter den allmänna linjen. Vid 1900-talets mitt bruket att skilja på begravningar utmed den allmänna linjen och i köpegravskvarter. Denna utveckling präglar också Bredestads kyrkogård. Den fortsatta utvecklingen av kyrkogården bör därför göras med hänsyn till dess historia, med hänsyn inte bara till kända person- och kulturhistoriska värden i enskilda gravvårdar utan även i element som speglar kyrkogårdens utveckling. Uttryck för detta är t ex skillnader mellan olika typer av gravvårdar som berättar om samhällets bredd och sociala skillnader. På Bredestads kyrkogård är dessa skillnader tydliga inte bara mellan olika kvarter utan också inom kvarteren, en rest från de äldre oregelbundna kvartersbildningarna där påkostade gravar ofta kantade de enklare i mitten av kvarteren. Det privata gravkoret över kontraktsprost Johannes Johansson med hustru från 1925 är också värdefullt ur denna aspekt. Till de kulturhistoriska värdena på kyrkogården i dess helhet hör även stenmuren, grindarna med olika årtal samt de rester av gångsystem som ännu är synligt. Samtliga kvarter har förändrats i stor omfattning. I kvarter A ligger det främsta kulturhistoriska värdet i enskilda gravvårdar. Flera vårdar är här ovanligt påkostade. I kvarter B ligger det främsta kulturhistoriska värdet i spännvidden mellan olika typar av gravvårdar. Här finns flera mycket intressanta vårdar, men i relation till dessa får även de mer vanliga och typiska vårdarna ett tydligt värde. I kvarter C är det däremot enhetligheten med moderna gravar som har ett visst kulturhistoriskt värde. I kvarter D är det liksom i kvarter B spridningen av olika typer av vårdar på en lite yta som är intressant från det ståtliga privata gravkoret till de små vårdarna från allmänna linjen. Titlar på gravstenar förekommer relativt rikligt på kyrkogården. De som finns berättar om typiska äldre yrken och titlar i Bredestad så som gästgivaren, köpmannen, handlanden, godsägaren, lantbrukaren förutom de vanliga så som hemmansägaren, nämndemannen och ett flertal med kyrklig anknytning. Många av de enstaka gravvårdarna förmedlar kulturhistoria. Det kan gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska, stil- och konsthistoriska värden etc. Det fåtal ytor som ännu är gruslagda (grusgångar och en enstaka grusgrav i kvarter D) bör värnas, eftersom grusets närvaro är en stor del av kyrkogårdens ursprunglighet och autenticitet. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattning - Värna de skillnader som ännu finns mellan olika kvarter och delar av kyrkogården. De olika delarnas innehåll och utbredning berättar främst om äldre tiders sociala historia men även om hantverkskunnande, industrialisering, personhistoria mm. - Bredestads kyrkogård är en typisk landsortskyrkogård men har en ovanligt välbevarad uppsättning av olika gravvårdar från lång tid tillbaka. Med ett sådan kulturhistoriskt rikt material blir det även viktigt hur det presenteras och inramas i de olika kvarteren. Grusytor, gräs, häckar är här viktiga delar. - Äldre grindar och stenmurar runt begravningsplatsen är värdefulla inslag och delar av helhetsupplevelsen. Likaså är träd av hög ålder värdefulla för upplevelsen av kyrkogårdens kulturhistoriska värden. |
