Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Uppsala kn, 1:72 GAMLA KYRKOGÅRDEN Ny sökning Tillbaka till sökning

Gamla kyrkogården gammal allé.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
GAMLA KYRKOGÅRDEN (akt.)
Uppsala
Uppsala

Religionsutövning - Begravningsplats

Religionsutövning - Begravningsplats

Historik

Kyrkogården togs i bruk år 1794 som domkyrkoförsamlingens allmänna begravningsplats. Bakgrunden till den nya kyrkogården var att Kungl. maj:t år 1783 utfärdade förbud mot försäljning av familjegravar i kyrkorna samt uppmanade församlingarna att utse lämpligare begravningsplatset än i kyrkorna och på kyrkogårdarna. Vid den här tiden gravsattes många döda inne i kyrkorna och kyrkogårdarna var ofta överfulla. Främst av hygieniska skäl kom begravningar i kyrkorna och på städernas kyrkogårdar att förkastas. Man ansåg att begravningsplatserna borde ligga utanför städerna som sunda och välskötta parker.

Uppsala kyrkogårds historia tog ...

Läs mer i eget fönster
År 1640 - 1659 Nyanläggning
På platsen för den nuvarande kyrkogården anlades en begravningsplats som benämndes Fattigkyrkogården eller Hospitalskyrkogården.
År 1640 - 2005 Ändring
Hela händelselistan finns att läsa under Dokument.
År 1783 - 1783 Ändring
Borgerskapet i Uppsala uttalade sig för att begravningarna skulle flyttas från stadens kyrkogårdar till Fattigkyrkogården utanför staden. Samma år utfärdades ett kungligt brev om anläggande av ny begravningsplats i Uppsala.
År 1793 - 1793 Ritning godkänd och bygglov
Landshövding Elis Schröderheim lade fram ett detaljerat förslag till ny begravningsplats i Uppsala. Förslaget stadfästes samma år i en kunglig resolution.
År 1794 - 1794 Ändring - Begravningsplats
Kyrkogården togs i bruk som Domkyrkoförsamlingens allmänna begravningsplats. Åkaren Anders Bergström var den förste som gravsattes på kyrkogården sedan den officiellt tagit i bruk av Domkyrkoförsamlingen. Den kallades nu ”Nya kyrkogården”.
År 1801 - 1802 Utvidgning - Begravningsplats
1801, Arkitekten Gustaf af Sillén upprättade ett förslag till utvidgning och indelning av kyrkogården. Han gjorde även ritningar till ett nytt, centralt placerat gravkapell samt till en stenmur med pelar, galler och grindar, utefter kyrkogårdens östra och södra sida. På Silléns plan möter vi för första gången de diagonala gångarna mot Åsgränd och St Olofsgatan . 1802, Den första kyrkogårdsutvidgningen skedde sedan staden i ett gåvobrev överlåtit den gamla tobaksplanteringen söder om kyrkogården fram till nuvarande Engelska parken. En triangel av denna mark avskildes för Bondkyrkoförsamlingens gravar. Stenmuren med järngaller och grindar uppfördes efter Silléns förslag. Troligen revs den gamla muren i samband med detta.
År 1814 - 1817 Nybyggnad
Silléns ritningar till gravkapell godkändes av Kungl maj:t 1814. Kapellet, som hade formen av ett grekiskt tempel, avsynades år 1817.
År 1834 - 1837 Utvidgning - Begravningsplats
Den andra kyrkogårdsutvidgningen ägde rum sedan nio tunnland åkermark inköpts väster om kyrkogården fram till stadsdiket. Helga trefaldighets församling deltog i utvidgningen och bidrog till byggande av muren.
År 1852 - 1858 Utvidgning - Begravningsplats
Vid laga skifte av stadens jordar anslogs mark till kyrkogårdens utvidgande åt väster och norr. Därmed hade kyrkogården fått den bredd den har idag mellan Engelska parken och St Johannesgatan. Även denna gång fick Helga trefaldighets församling del av utvidgningen.
År 1883 - 1883 Nybyggnad
Ett nytt gravkapell byggdes efter ritningar från 1883 av stadsbyggmästare C. A Ekholm. Det ersatte det gamla kapellet och försågs med ett bisättningsrum under kapellet. Byggnaden försköts några meter längre västerut jämfört med det gamla kapellet.

Carl Axel Ekholm (Arkitekt)

År 1898 - 1901 Utvidgning - Begravningsplats
Den fjärde utvidgningen ägde rum genom att kyrkogården förvärvade Östra Kåbovreten och Carlshage av Uppsala stad, båda belägna väster om Villavägen. Även området mellan Villavägen och den äldre delen av kyrkogården kunde förvärvas från Universitetet genom att staden lämnade universitetet annan mark i utbyte. Det byggdes ingen mur som avgränsade den utvidgade delen, i stället planterades häck.
År 1913 - 1913 Utvidgning - Begravningsplats
Den femte och sista utvidgningen av kyrkogården började planeras 1913. Uppsala stad upplät ett område på 5,11 hektar i direkt anslutning till gamla kyrkogårdens västra del.
År 1934 - 1934 Ändring - Begravningsplats
En urnlund anordnades i nordvästra hörnet vid Enköpingsvägen (nuv. St. Johannesgatan).
År 1939 - 1939 Nybyggnad
Den s.k. lökboden uppförs nära södra ingången mittemot kv Kemikum efter ritningar av stadsarkitekt Gunnar Leche. Det uppfördes som förråd och kontor på Helga trefaldighets församlings del av kyrkogården.
År 1939 - 1940 Nybyggnad
Ekonomibyggnader uppfördes på kyrkogården efter ritningar av stadsarkitekt Gunnar Leche.

Gunnar Leche (Arkitekt)

År 1955 - 1955 Ändring
Kyrkofullmäktige beslutade att ett krematoriet skulle byggas på den planerade kyrkogården i Berthåga
År 1958 - 1959 Utvidgning - Begravningsplats
Trädgårdsarkitekt Ulla Bodorff upprättade förslag till utvidgning av kyrkogården, Ängskyrkogården. Förslaget fastställdes av Byggnadsstyrelsen 1959. Tegelmuren runt delar av Ängskyrkogården ritades av arkitekt SAR Folke Hederus.

Ulla Bodorff (Trädgårdsarkitekt)

År 1960 - 1963 Nybyggnad
1960, Arkitekttävling hölls om ett nytt begravningskapell på den s.k. Ängskyrkogården. Tävlingen vanns av arkitekt SAR Gösta Wikforss. 1962, Ritningar till nytt Gravkapell upprättades av Gösta Wikforss. Det nybyggda Stillhetens kapell invigdes i juni 1963.

Gösta Wikforss (Arkitekt)

År 1963 - 1963 Ändring - Begravningsplats
Uppsala kyrkliga samfällighet bildades. Skötseln av kyrkogården överfördes till en gemensam förvaltning. Tidigare hade Helga trefaldighets församling haft egen skötsel av sin del av kyrkogården. Arkitekt SAR Gösta Wikforss upprättade ritningar till Ekonomibyggnader vid Villavägen på Ängskyrkogården, vilka tillstyrktes av Byggnadsstyrelsen.
År 1972 - 1974 Nyanläggning - Minneslund
Förslag till minneslund på kyrkogården godkändes av Riksantikvarie-ämbetet 1972. Den togs i bruk 1974.
År 1973 - 1973 Tagen ur bruk
Gravkapellet från 1880-talet togs ur bruk.
År 1976 - 1976 Ändring
Kyrkogårdsnämnden beslutade att helt avveckla gamla gravkapellet som begravningslokal, samt att överflytta orgeln till Stefanskapellet i Berthåga och att utreda om kapellet kan inredas till kolumbarium mm.
År 1981 - 1981 Ändring
Länsstyrelsen godkände förslag till utvidning av Stillhetens kapell med stöd av 1 § begravningskungörelsen.
År 1995 - 1995 Ändring
På Ängskyrkogården anlades en minnesplats för de omkomna vid M/S Estonias förlisning 1994.
År 2001 - 2001 Ändring
Gamla begravingskapellet inreddes som gudstjänstlokal åt Grekisk-ortodoxa församlingen.