Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Gotland kn, VISBY S:TA MARIA 23 VISBY DOMKYRKA (S:TA MARIA ) Ny sökning Tillbaka till sökning

ff951203

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
VISBY DOMKYRKA (S:TA MARIA ) (akt.), VISBY DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.)
Gotland
Gotland

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats

VISBY S:TA MARIA 23

Historik

Visby domkyrka har ett centralt läge nordost om stadskärnan. Den oregelbundet formade kyrkogården avgränsas i öster av det branta Kyrkberget, i söder ligger det s.k. Johan Målares hus (två hopbyggda medeltida stenhus). Den trappgavelformade norra stenporten utgör Visbys enda bevarade medeltida stiglucka, renässansporten söder uppfördes sannolikt omkring 1630. Den medeltida muren revs i mitten av 1800-talet. Ursprungligen byggdes kyrkan som gästkyrka för tyska köpmän, men blev så småningom församlingskyrka (invigd 1225 av linköpingsbiskopen Bengt) och slutligen domkyrka då Visby stift inrättades 1572. Kyrkan består av treskeppigt lån...

Läs mer i eget fönster

Visby Domkyrka S:ta Maria är till sin helhet uppförd under medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen började byggas i slutet av 1100-talet och stod färdigt 1225, då den invigdes av Biskop Bengt i Linköping. Byggnaden hade troligen uppförts i två etapper med delvis ändrad plan och arbetsledning, förebilderna var tyska. Kyrkan var när den invigdes en treskeppig basilika med absidkor, tvärskepp och västtorn.

Kort efter invigningen (omkr. 1230 – omkr. 1250) påbörjades nästa byggnadsetapp då de första stegen mot en hallkyrka togs genom att ett nytt kor med flankerande torn uppfördes, och tvärskeppet fördubblades. Dateringen av de...

Läs mer i eget fönster
År 1100 - 1550 Ändring - Inhägnad, mur
Kyrkogårdsmur.
År 1175 - 1225 Nyanläggning
omkring 1175 - 1225. Den första kända kyrkan på platsen anlades i form av en treskeppig basilika med absidkor, tvärskepp och västtorn, GK anger att detta skedde i slutet av 1100-talet och slutfördes omkr. 1200 (av denna byggnad återstår tvärskeppets gavlar i N och S med en kolonnportal synlig från sakristibyggnadens foajé). Byggandet utfördes troligen i två etapper med delvis ändrade planer.
År 1190 - 1190 Invigning
Årtal enligt Strelow som enl. SvK möjligen avser invigningen av kor och tvärskepp.
År 1225 - 1225 Invigning
Den 27 juli invigdes kyrkan av Biskop Bengt i Linköping.
År 1300 - 1399 Nybyggnad
N stigluckan.
År 1530 - 1539 Ändring
Kyrkan valdes till stadskyrka bland de många visbykyrkorna
År 1572 - 1572 Ändring
Upphöjd till domkyrka.
År 1627 - 1633 Nybyggnad
1627 -1633? Den S stigluckan uppfördes mitt för S Kyrkogatan, möjligen höggs den av Peter van Eghen.

Peter van Eghen (Okänd)

År 1632 - 1632 Plantering
Anges att ålderdomliga kastanjer, bokar och lönnar växte på kyrkogården.
År 1674 - 1674 Ändring
Benhuset, ossuariet omtalas för första gången då det fick nytt tak, stod intill kyrkans NÖ hörn.
År 1686 - 1686 Ändring
En straffstock omtalas på kyrkogården.
År 1690 - 1690 Nyanläggning - Inhägnad
Stängslet i N förhöjdes och en stenmur byggdes för att utestänga kreatur.
År 1737 - 1737 Ändring
En ny straffstock anskaffades på kyrkogården.
År 1738 - 1738 Ändring
Vid denna tidpunkt stod en förruttnad materialbod på kyrkans Ö sida intill Kyrkberget.
År 1781 - 1781 Ändring
Omnämns en kalkgrop på kyrkogården i vilken kalken släcktes.
År 1785 - 1785 Nybyggnad
Ett nytt kalk- och sandhus uppfördes på samma plats om tidigare.
År 1790 - 1795 Ändring - Inhägnad, mur
Delar av kyrkogårdsmuren täcktes med flis, rappades och lagades.
År 1807 - 1807 Ändring - Inhägnad, mur
Beslöts att höja kyrkogårdens murar.
År 1850 - 1860 Ändring
omkring 1850 - omkring 1860. Vedboden vid kyrkans NV hörn (1859), benhuset i NÖ och materialboden under Klinten revs. Sockelstenarna byttes. Nedre delen av Stora kapellets V strävpelare förnyades. Resterna av ett medeltida skolhus som stått på kyrkogården införlivades i en nyuppförd materialbod. I kyrkogårdsmuren fanns 1851 en stiglucka i hörnet mot Biskopsgatan, ”Kaplansluckan”, samt en annan i muren mot V, ”Skolporten”
År 1863 - 1864 Ändring - Inhägnad, mur
1863 Kyrkogårdsmuren revs. Enligt Brunius var den 5 fot (150 cm) hög och 3 fot (90 cm) bred, spåren efter den antyder dock att den varit både högre och bredare. Den S stigluckan flyttades längre mot Ö till sin nuvarande plats, och kyrkogårdens åkport/likport togs bort. 1864 Terrassmuren kring kyrkogården färdigställdes.
År 1870 - 1899 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården fick sin nuvarande utformning.
År 1986 - 1986 Ändring - Begravningsplats
Labyrinten på kyrkogården anlades.
År 1988 - 1992 Ändring - Begravningsplats
1988 Förslag till utformning av kyrkogården av arkitekt Jerk Alton, Kumla. 1992 Den S stigluckan konserverades av stenkonservator K-G. Eliasson.
År 1996 - 1996 Ändring - Begravningsplats
Beslut om att flytta de kulturhistoriskt värdefulla gravhällarna (50-60 st.), vilka stod lutade mot Kyrkberget, till Norra kyrkogården.
År 2003 - 2003 Ändring
De båda stigluckorna putslagades och avfärgades.