Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Gagnef kn, GAGNEFS PRÄSTGÅRD 1:2 GAGNEFS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1211-12.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
GAGNEFS KYRKA (akt.)
Dalarna
Gagnef

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

GAGNEFS PRÄSTGÅRD 1:2

Historik

Medeltida socken. Mockfjärd utbruten under 1620-talet. Enligt obekräftad tradition skall den äldsta kyrkan i Gagnef varit av trä och belägen ca 1 km norr om den nuvarande. Den nuvarande kyrkan består emellertid till stor del av medeltida murverk.

Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt västtorn. Under medeltiden uppfördes en salkyrka av gråsten med sakristia i norr. I ett senare skede, troligen omkring 1500, tillbyggdes ett vapenhus av tegel i söder. Vid ungefär samma tid välvdes kyrkan i tre travéer. Vid en ombyggnad 1674-88 vidgades långhuset i söder (det medeltida vapenhuse...

Läs mer i eget fönster

Gagnef utgjorde en naturlig knutpunkt för vägarna som från väster och öster leder, genom älvens dal, till Siljan och norra Dalarna. Österdalälven som forsar förbi platsen i dalen var också länge en naturlig förbindelseled, och på 1880-talet tillkom järnvägen på dess östra strand. Dalen bjuder även på bördig jordbruksmark som tidigt togs i anspråk. De geografiska förutsättningarna och det strategiska läget främjade tidigt uppförandet av en kyrka på platsen.

Enligt folksägen skulle en föregångare till nuvarande kyrka, ett träkapell, ha funnits på den s.k. Kapellbacken i Tjärna, en halv kilometer norr om nuvarande kyrka.

Det är t...

Läs mer i eget fönster
År 1400 - 1499 Nybyggnad
En första stenkyrka uppförs; av gråsten, ca 7 x 17 meter. Sakristia och gapskulle uppförs i nordost. Delar av murverken ingår i nuvarande kyrka,
År 1470 - 1529 Nybyggnad
Utvidgning mot väster, på längden (Bonnier). Tre valv slås över kyrkorummet. Nytt vapenhus av tegel. Golven täcks med tegel. De bevarade konsekrationskorsen anges härröra från denna tid. Klockstapel uppförs?
År 1570 - 1570 Brand - Helt förstörd
Klockstapeln eldhärjas. Ny klockstapel uppförs
År 1772 - 1772 Rivning
Klockstapeln rivs; klockorna flyttas till det nya tornet som byggts i kyrkan.
År 1870 - 1870 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården i norr, gamla kyrkogårdens sten-mur i norr rivs. Östra sidan inhägnas med staket och grind av gjutjärn
År 1899 - 1899 Nybyggnad
Nya prästgården uppförs
År 1930 - 1930 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården; mellersta begravningsplatsen tillkommer, bårhus uppförs norr om gamla begravningsplatsen
År 1946 - 1946 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården; västra begravningsplatsen tillkommer. Ekonomibyggnaderna söder om kyrkan uppförs
År 1953 - 1953 Utvidgning - Begravningsplats
Östra urngravplatsen anläggs
År 1986 - 1986 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården; södra begravningsplatsen tillkommer
År 1989 - 1989 Utvidgning - Begravningsplats
Västra urngravplatsen anläggs
År 1995 - 1995 Utvidgning - Begravningsplats
Askgravlund anläggs inom södra begravningsplatsen
År Okänt Nybyggnad
Enligt traditionen skall ett träkapell ha funnits vid norra ändan av Långgattu, på den s.k. Kapellbacken 500 m norr om kyrkan Ahlberg, 1996