Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Gotland kn, ÖJA KYRKOGÅRDEN 1:1 ÖJA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

552-15.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
ÖJA KYRKA (akt.)
Gotland
Gotland

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

ÖJA KYRKOGÅRDEN 1:1

Historik

Öja kyrka, belägen på Sudret, är en av Gotlands största och märkligaste kyrkor, men kanske mest känd för sitt triumfkrucifix. Den omgärdas av en hög mur med inlagda medeltida gravstenar. Norr om kyrkan finns ruinen av ett medeltida försvarstorn (kastal) från omkring 1200. Vid en utgrävning i kyrkan 1988 påträffades grundmurar till en liten romansk absidkyrka från 1100-talets senare hälft. Den befintliga murade kyrkan består av ett treskeppigt långhus, smalare kor med inbyggd absid, västtorn samt sakristia på korets nordsida. Långhuset har två ingångar (norr och söder), tornet har en ingång i norr och koret en i söder. Det äldsta mur...

Läs mer i eget fönster

Öja kyrka är med undantag för sakristian uppförd under medeltiden. Den nuvarande kyrkobyggnaden har föregåtts av en absidkyrka från 1100-talet av vilken man vid utgrävningar återfunnit grundmurarna. Från detta århundrade är även en dopfunt av anonymmästaren ”Byzantios” bevarad.

Under 1200-talets första hälft började 1100-talskyrkan förnyas genom att det nuvarande koret med sin invändiga absid med två flankerande absidrum byggdes, och i slutet av samma århundrade tillfogades långhuset. Tornet tillkom på 1300-talet som ett verk av den anonyme stenmästaren Egypticus och hans verkstad. Sakristian är den enda byggnadsdel som inte härs...

Läs mer i eget fönster
År 1086 - 1086 Nyanläggning
Årtal enligt Strelow.
År 1100 - 1199 Nyanläggning
1100-tal ? Absidkyrka av vilken man funnit grundmurar inne i kyrkan samt färgspår på korets yttermurar. TG uppger att kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor med absid.
År 1232 - 1232 Nyanläggning
Årtal Brunius enligt (Scriptorum Rerum Danicum.VIII P. 314).
År 1887 - 1887 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogårdsmuren reparerades, TG anger att kyrkogården utvidgades åtskilligt åt S.
År 1890 - 1890 Ändring - Inhägnad, mur
Kyrkogårdsmuren lades om varvid flera äldre gravhällar infogades.
År 1923 - 1923 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades åt Ö.
År 1953 - 1953 Ändring
Ristning på lyktstolpe.
År 1954 - 1954 Ändring
Tre runhällar på kyrkogården konserverades.
År 1979 - 1980 Nyanläggning - Begravningsplats
Nya kyrkogården tillkom.
År 1990 - 1990 Ändring - Inhägnad, mur
Tre av de gravstenar som ingår i kyrkogårdsmuren rengjordes.
År 1995 - 1995 Nyanläggning - Minneslund
Minneslunden invigdes.
År 1997 - 1998 Nybyggnad
19 st. gravhällar, 3 runstenar samt en gravvård konserverades av Stenkultur i Stockholm AB, varefter de uppställdes under två nya skyddstak S om kyrkogården.
År 2006 - 2006 Ändring - Inhägnad, mur
Kyrkogårdsmurarna, både kring den gamla och den nya kyrkogården, lades om delvis.