Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Skellefteå kn, BURTRÄSKS-GAMMELBYN 68:1 BURTRÄSK KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Burträskkyrka kyrkogård.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
BURTRÄSK KYRKA (akt.), BURTRÄSKS KYRKA (akt.)
Västerbotten
Skellefteå

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

BURTRÄSKS-GAMMELBYN 68:1

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Burträsks kyrka ligger vid ett hembygdsområde. Här har en gång stått en välkänd kyrkstad. Kyrkan uppfördes 1949 av byggmästare J A Johansson efter ritningar av Bengt Romare. Den har korsformig grundplan och murar av tegel. Kyrkorummet är enskeppigt med kor i öster, långhus i samma bredd och höjd och två förhållandevis breda korsarmar. I vinkeln mellan koret och norra korsarmen ligger sakristian. I västra partiet av långhusets sydmur reser sig ett sidoställt torn vars bottenplan används till brudkammare. Huvudingången är byggd i kyrkans västgavel vars västligaste parti fungerar som vapenhus. Fasadern...

Läs mer i eget fönster

Burträsk bröt sig ur och blev egen socken 1606, men kyrkplatsen har anor redan från 1590-talet då ett kapell byggdes där. Kapellet ersattes av nya träkyrkor 1685 och 1820 när folkökningen gjort de gamla kyrkorna för trånga. Den nuvarande kyrkan, som alltså är den fjärde i ordningen, uppfördes 1947–49, sedan den tidigare nyklassicistiska kyrkan brunnit ned till grunden julen 1945. Söder om kyrkogården fanns tidigare en stor kyrkstad. Den brann ned 1930, och endast tre större kyrkstugekaserner återuppfördes. I anslutning till kyrkogården finns utöver dessa kyrkoherdebostället från 1760-talet (senare ut- och ombyggt), ett modernt försa...

Läs mer i eget fönster
År 1600 - 1600 Nyanläggning
Ca 1600. Kapell av trä uppfört (kanske så tidigt som 1585, enligt seminarieläraren J. P. Gipes uppgifter från riksarkivet?, riven ca 1685). Skall ungefärligen ha varit placerat vid nuvarande kyrkogårdsmurens sydvästra hörn (söder om gatukurvan?). Begravningsplats tillkom troligen samtidigt. Kyrkstad uppförd i dess närhet. Församlingen bildades 1606, efter utbrytning från Skellefteå.
År 1817 - 1820 Nybyggnad
Korskyrka av trä uppförd strax norr om den gamla kyrkan av byggmästare Simon Geting, Åbord, Ångermanland. Geting upprättade ritningen 1816, men vid granskningen vid Överintendentsämbetet, 1817, ändrades ritningen något av arkitekt Per Wilhelm Palmroth, Stockholm. Sakristian placerades bakom koret, korsvinklarna gjordes avfasade, kyrkan fick rektangulära fönster istället för rundbågade. Tornet uppfördes varken enligt Getings- eller Palmroths ritningar under denna tid. Predikstol, altaruppsats, läktare utfördes av bildhuggare Per Westman, Utanö, Ångermanland. Förstärkningar av kyrkans insida med pilastrar utfördes av komminister Johan Anders Linder, Umeå 1824. Kyrkan brädfodrades 18241825 av Anders Dahlberg, Andersvattnet (stående panel exteriört, liggande panel interiört.

Per Westman (Konstnär - Bildhuggare)

Per Wilhelm Palmroth (Arkitekt)

Simon Geting (Byggmästare)

År 1827 - 1828 Rivning
Rivning av klockstapel. Återgiven på teckning från 1827 av Olof Olsson (N. J. Ekdahls samling).
År 1840 - 1849 Nyanläggning - Inhägnad, mur
Bogårdsmur av sten med järngrindar (som tills viss del tycks vara bevarad ännu idag (2003). Den äldsta delen i väster. Under 1600 och 1700-talet fanns en timrad bogårdsmur.
År 1852 - 1852 Ändring - Inhägnad, staket
Järngrindar till portstolpar, sydväst och söder om kyrkan.
År 1917 - 1917 Ändring - Inhägnad, staket
Järngrind till portstolpar nordväst om kyrkan.
År 1918 - 1918 Nybyggnad
*Nytt begravningskapell uppfört efter ritningar av inspektor J. A. Lundström, Gammelbyn. Byggnaden anpassades till den närbelägna kyrkan. Rivning av den gamla likboden som kan ha legat på samma plats (okänt utseende). *Plankarta upprättad över kyrkstaden.
År 1930 - 1930 Brand
Kyrkstaden brann. Ett 10-tal kyrkstugor klarade sig, varav fem stycken tvåvåningsbyggnader (två på vänstra sidan och två på högra sidan vägen. Övriga hus var envåningsstugor och ett fåtal stallar. De gamla stugorna flyttades 1936. Orsaken var att de planerades att rivas redan före branden av trafiktekniska skäl, då de var placerade vid den synnerliga riskabla infartskurvan. *Tre nya kyrkstadshus uppförda med 48 kamrar (ritade av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå).
År 1937 - 1937 Ändring - Begravningsplats
Ändring av gravindelning på två kvarter i sydost (förslag av byggmästare Karl G. Dahlberg, Skellefteå.

Karl Dahlberg (Byggmästare)

År 1939 - 1939 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården åt norr, nordost samt planering av området bakom begravningskapellet i öster (förslag av länsarkitekt Karl Sörensen, Umeå). Hela den nya delen avsågs att ingärdas med bogårdsmur av sten. Emellertid uppfördes ett trästaket mot sjösidan i öster.

Karl Sörensen (Arkitekt)

År 1945 - 1945 Brand
Kyrkan brann p g a överhettnng av värmesystemet. Den starka kylan var utlösande faktor och elden uppstod i golvet. Det som räddades var kyrksilvret, dopfunt, altarprydnader, böcker, mässkrudar och en del av kyrkans mattor (samt några tavlor), från sakristian. Begravningskapellet användes sedan under några år som gudstjänstlokal, vartill en provisorisk klockstapel uppfördes (riven ca 1949).
År 1947 - 1949 Nybyggnad
Korskyrka av tegel på betonggrund, uppfört på samma plats som den nedbrunna kyrkan (samt upptog ytterliggare en mindre del av begravningsplatsen), efter ritningar från 1946 av arkitekt Bengt Romare, Stockholm. Byggmästare J. A. Johansson, Skellefteå. Kyrkan rymmer ledigt 1300 sittplatser, men kan ta in ca 2000 personer (längd 35 meter, samma som sin föregångare. Bredd 40 meter med korsarmarna inräknade som vardera är 12 meter långa. Tornet mäter 50 meter. Valvet är som högst 13 meter).

Bengt Romare (Arkitekt)

J A Johansson (Byggmästare)

År 1956 - 1956 Ändring - Inhägnad, staket
Järngrind till portstolpar i öster.
År 1964 - 1964 Utvidgning - Begravningsplats
*Kyrkogårdsutvidgning åt nordost på kyrkoherdeboställets åkermark samt privat mark tillhörande Ingrid Marklund, Skellefteå. Köpet skedde under hot om inlösen enligt expropriationslagen (VAB, Umeå 1963. Åke Lundberg, Carl Henrik Nordlund). En befintlig gammal björallé ansågs sakna värde i den nya anläggningen. *Omändring av kyrkogårdens huvudentré planerades, med delvis rivning av den gamla kyrkogårdsmuren, så att tre av den gamla kyrkogårdens entréer kunde samordnas med huvudentrén.
År 1967 - 1967 Nybyggnad
Förråds- och ekonomibyggnad (tryckimpregnerad lockpanel, laserat grågrönt) samt ekonomigård uppfört vid den utvidgade delen av begravningsplatsen (VAB, Umeå).
År 1990 - 1990 Ändring
Kyrkan skyddad enligt kulturminneslagen.