
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Gotland kn, KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 KRÄKLINGBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta

Anläggningspresentation
Namn	KRÄKLINGBO KYRKA (akt.)
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Senare kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Fastigheter	KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1

Historik
På kyrkogården, sydväst om Kräklingbo kyrka, finns rester av grunden till ett medeltida murat torn (kastal), vilket revs mellan åren 1763 och 1775. Den medeltida stenkyrkan består (från öster) av korutsprång, kor och långhus, samt en sakristia i norr. Kyrkan täcks av branta sadeltak och den trappstegsformiga silhuetten stiger mot väster, för att avslutas med takryttarens spira. Kor och korutsprång utgör resterna av en absidkyrka, invigd 1211 (absidens grund kan anas öster om koret). Omkring 1300 uppfördes det nuvarande långhuset, och det gamla långhuset, vars västra del revs, fick bilda kor (med det gamla koret som korutsprång). Sam... Läs mer i eget fönster
I koret finns en inskription med årtalet 1211, troligen tidpunkten för en invigning av kyrkan. Byggnaden bestod då av ett romanskt absidkor med långhus. Hilfeling anger att Bartolomeus var kyrkans skyddshelgon. Kyrkan dekorerades med två friser med figurmålningar, konsekrationskors och nämnda konsekrationsinskription. Omkring 1300 revs absiden i öster och den västra delen av långhuset. Ett nytt större långhus tillfogades i väster. På så sätt förvandlades det gamla koret till korutsprång och det gamla långhuset till kor. De båda sydportalerna tillkom vid denna tid och altarfönstret nygjordes. Även sakristian uppfördes nu. Sedan b... Läs mer i eget fönster

Historik

På kyrkogården, sydväst om Kräklingbo kyrka, finns rester av grunden till ett medeltida murat torn (kastal), vilket revs mellan åren 1763 och 1775. Den medeltida stenkyrkan består (från öster) av korutsprång, kor och långhus, samt en sakristia i norr. Kyrkan täcks av branta sadeltak och den trappstegsformiga silhuetten stiger mot väster, för att avslutas med takryttarens spira. Kor och korutsprång utgör resterna av en absidkyrka, invigd 1211 (absidens grund kan anas öster om koret). Omkring 1300 uppfördes det nuvarande långhuset, och det gamla långhuset, vars västra del revs, fick bilda kor (med det gamla koret som korutsprång). Sam...

Läs mer i eget fönster

I koret finns en inskription med årtalet 1211, troligen tidpunkten för en invigning av kyrkan. Byggnaden bestod då av ett romanskt absidkor med långhus. Hilfeling anger att Bartolomeus var kyrkans skyddshelgon. Kyrkan dekorerades med två friser med figurmålningar, konsekrationskors och nämnda konsekrationsinskription.

Omkring 1300 revs absiden i öster och den västra delen av långhuset. Ett nytt större långhus tillfogades i väster. På så sätt förvandlades det gamla koret till korutsprång och det gamla långhuset till kor. De båda sydportalerna tillkom vid denna tid och altarfönstret nygjordes. Även sakristian uppfördes nu.
Sedan b...

Läs mer i eget fönster

År 1211 - 1211 Nybyggnad
Åtgärd	Den första kända stenkyrkan på platsen invigdes. Den bestod av kor (idag korutsprång) med absid och i V ett långhus (idag kor). Långhuset var då betydligt längre än vad det är idag. Denna kyrka dekorerades invändigt dels genom en konsekrationsinskrift (1211), dels av en fris i dess långhus. SvK anger att stenkyrkan föregicks av en träkyrka från 1100-talet. Vidare anger man att absidkoret tillfogades träkyrkan omkr. 1180 och att träkyrkans sista delar revs för att ge plats åt ett långhus av sten som stod invigningsklart 1211. Årtal som både Strelow och Taxuslistan anger.

År 1211 - 1211 Nybyggnad

Åtgärd

Den första kända stenkyrkan på platsen invigdes. Den bestod av kor (idag korutsprång) med absid och i V ett långhus (idag kor). Långhuset var då betydligt längre än vad det är idag. Denna kyrka dekorerades invändigt dels genom en konsekrationsinskrift (1211), dels av en fris i dess långhus. SvK anger att stenkyrkan föregicks av en träkyrka från 1100-talet. Vidare anger man att absidkoret tillfogades träkyrkan omkr. 1180 och att träkyrkans sista delar revs för att ge plats åt ett långhus av sten som stod invigningsklart 1211. Årtal som både Strelow och Taxuslistan anger.

År 1600 - 1699 Nybyggnad
Åtgärd	Magasinsbygganden i anslutning till kyrkan uppfördes.

År 1740 - 1740 Nyanläggning
Åtgärd	Kyrkogården inhägnades av plank.

År 1763 - 1775 Ändring
Åtgärd	Församlingen uppmanades att riva kastalen. Av superintendenten Jöran Wallin kallad prästgården.

År 1870 - 1899 Plantering
Åtgärd	Planterades alar på kyrkogården.

År 1928 - 1928 Nyanläggning - Begravningsplats
Åtgärd	Den nya kyrkogården anlades efter förslag av ark. A. Essén.
Upphovsman	Arre Essén (Arkitekt)

År 2002 - 2002 Teknisk installation
Åtgärd	Belysningsarmaturer på kyrkogården.

År 2004 - 2004 Nyanläggning - Minneslund
Åtgärd	Minneslunden anlas. Trästaketet renoverades. Ett antal gravvårdar konserverades av Stenkultur AB.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

Gotland kn, KRÄKLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 KRÄKLINGBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning