Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Gotland kn, NÄS KYRKOGÅRDEN 1:1 NÄS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

ND960720/112

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
NÄS KYRKA (akt.)
Gotland
Gotland

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

NÄS KYRKOGÅRDEN 1:1

Historik

Näs socken utgörs av näset ovanför Burgsviken vid Gotlands sydvästra kust. Kyrkan har en central placering i förhållande till gårdar och vägnät. Den medeltida kyrkan består av långhus, västtorn, smalare rakslutet kor samt sakristia på korets nordsida. Byggnadsmaterialet är sandsten med kalksten i portalerna. Långhus, torn och kor är enhetligt uppförda under 1200-talets senare del. Sakristian tillkom 1814 och utvidgades 1862. Kyrkans fasader är vitputsade, med undantag för hörnkedjor och omfattningar där stenen lämnats frilagd. Långhuset, det lägre koret samt sakristian täcks av tegelklädda sadeltak. Tornet har en smalare överdel, ov...

Läs mer i eget fönster

Näs kyrka är – förutom sakristian – sin helhet uppförd under 1200-talets senare hälft. Den anses ha stått färdigt 1296, då det från detta år finns ett avlatsbrev från påven i vilket framgår att kyrkan var helgad åt Johannes Döparen. Sakristian tillfogades 1814.

1734 rasade en stor del av tornet sannolikt såväl tornhuven som de övre delarna av murverket. Kyrkans övriga tak skadades vid olyckan och väggar och valv fick stora sprickor. En stödmur mot tornets västra vägg sattes upp efter raset. Att tornet var ett känt sjömärke kan tyda på att det varit relativt högt innan raset men närmare uppgifter om detta saknas. Tornet avtäcktes ...

Läs mer i eget fönster
År 1182 - 1182 Nyanläggning
Årtal enligt Strelow, SvK anser det troligt att detta årtal avser en träkyrka och av denna förmodade träkyrka kan finns återanvända virken i tornet.
År 1250 - 1299 Nybyggnad
o. 1250 – s. 1200-tal Den nuvarande kyrkan med kor, långhus och galleritorn uppfördes av sandsten med delar av dörromfattningarna av kalksten.
År 1296 - 1296 Nybyggnad
Kyrkan anses ha stått färdig eller i sådant skick att den kunde användas, från detta år finns ett avlatsbrev från påven i vilket det framgår att kyrkan var helgad åt Johannes Döparen. GK anger att kyrkan uppfördes i slutet av 1200-talet.
År 1763 - 1763 Ändring
Betaldes för att ”Fälle med handtag till kyrkogårdsluckan”.
År 1794 - 1794 Ändring
En förfallen materialbod på kyrkans N sida reparerades.
År 1802 - 1802 Nyanläggning
Ny liklucka i Ö.
År 1842 - 1842 Nybyggnad
Materialboden revs och ett nytt sockenmagasin med materialbod i bottenvåningen uppfördes, delar av den rivna kyrkogårdsmuren användes som material. Bräder och plank samt sten till den nya likporten ”2:ne gångluckor utåt vägen” inköptes, samtidigt uppfördes också en ”gånglucka inåt klockaregården” – båda stod färdiga 1843.
År 1843 - 1843 Utvidgning - Begravningsplats
Hela kyrkogården var vattensjuk – den gamla muren togs bort och ersattes med en 2 alnar djup och 2½ alnar bred grav. Kyrkogården utvidgades mot Ö.
År 1846 - 1846 Plantering
36 askträd planterades på kyrkogården.
År 1851 - 1851 Ändring - Begravningsplats
Utbetalades för ”Pelares om murning vid kyrkogården”.
År 1867 - 1867 Ändring
Sten till kyrkogården inköptes.
År 1885 - 1890 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades mot V efter förslag av trädgårdskonsulent Emil Nilsson.

Emil Nilsson (Trädgårdsarkitekt)

År 1886 - 1886 Ändring - Begravningsplats
Dikesgrävning och planläggning kring kyrkogården betalades.
År 1890 - 1890 Ändring - Begravningsplats
”Kanalgräfning och plankläggning kring kyrkogården” betaldes.
År 1890 - 1899 Plantering
Träd planterades på kyrkogården.
År 1893 - 1893 Rivning
Sockenmagasinet revs och ett nytt av trä uppfördes.
År 1916 - 1916 Ändring - Begravningsplats
Ingång med två trappsteg av cement i kyrkogårdens SV hörn
År 1920 - 1929 Utvidgning - Begravningsplats
Området Ö om kyrkan fylldes upp och iordningställdes till begravningsplats.
År 1924 - 1924 Ändring
Trappan på kyrkogårdens SV hörn byggdes om.
År 1937 - 1937 Utvidgning - Begravningsplats
Den NÖ delen av kyrkogården köptes in.
År 1945 - 1945 Nyanläggning - Inhägnad, mur
En stenmur kring den nyanlagda begravningsplatsen betaldes.
År 1950 - 1950 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades mot V efter förslag av trädgårdskonsulent Emil Nilsson.

Emil Nilsson (Trädgårdsarkitekt)

År 1961 - 1961 Nybyggnad
Ett bårhus/gravkapell av lättbetong uppfördes efter förslag av ingenjör Gunnar Hörnfeldt, Visby.

Gunnar Hörnfeldt (Ingenjör)

År 1962 - 1962 Ändring
Sockenmagasinet såldes och bortforslades.
År 1989 - 1990 Ändring
Ett tiotal träd på N sidan höggs ned
År 1992 - 1992 Ändring
Fyra lyktstolpar på kyrkogården.
År 2002 - 2002 Ändring - Inhägnad, mur
90 m av kyrkogårdsmuren på N sidan lades om.
År 2007 - 2007 Nyanläggning - Minneslund
En minneslund anlades.