Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Söderhamn kn, MO PRÄSTBOL 2:1 MO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

4018-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
MO KYRKA (akt.)
Gävleborg
Söderhamn

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

MO PRÄSTBOL 2:1

Historik

Text saknas för närvarande

Kyrkan uppfördes 1818-22 efter ritningar av Axel Almfeldt och ersatte då en medeltidskyrka som fanns 5 kilometer öster om den nuvarande kyrkan. Medeltidskyrkan är numera en ruin. Orsaken till att man flyttade kyrkan till sin nya plats i början av 1800-talet var Flors linnemanufaktur. Platsen för fabriken var nedanför den nuvarande kyrkan och det blev det nya hjärtat i byn. Ett nytt samhälle växte så småningom fram runt kyrkan där fanns det post, bank, affär, och skola. Det enda av det som finns kvar i dag är skolan.

År 1818 - 1822 Nyanläggning
Mo kyrka uppfördes efter ritningar av Axel Almfelt (1816). Kyrkan murades av tegel och gråsten, hämtad från den medeltida kyrkan i Kyrkbyn, fem km öster om föreliggande kyrkobyggnad. Den medeltida församlingskyrkan är nu en ruin skyddad som fornlämning, belägen på kyrkogård – där ingen begravning skett sedan oktober 1821 – omgärdad av kallmurad bogårdsmur utan täckning. Kyrkan uppfördes som en salskyrka med torn i väster och sakristia i öster, inom samma byggnadskropp som långhus och kor. Tornet avslutades med en anmärkningsvärt låg pyramidformad huv krönt av ett kors. Kyrkorummet utformades i stort efter Almfelts ritning, i en nisch i korväggen placerades ett kors med törnekrans. Predikstolen (utförd 1663 och 1746) från medeltidskyrkan återanvändes men målades i ljusare färg. Altarring och altare utfördes med speglar som marmorerades. En korbänk byggdes i korets nordöstra hörn. Troligtvis inreddes även korets södra vägg med korbänkar, men inga bilder eller ritningar finns av dessa. Bänkinredningen i långhuset gjordes sluten med marmoreringar på dörrspeglarna liknande altarringens.

Axel Almfelt (Arkitekt)

År 1821 - 1821 Nyanläggning - Begravningsplats
Kyrkogård anlades. Den anlades i kvadratisk form strax nordöst om kyrkobyggnaden. Kyrkan stod alltså inte på kyrkogården. Kyrkogården omhägnades av ett staket av trä med grindar av trä. Kyrkogården invigdes den 18 november 1821, då samtidigt den första begravningen på platsen skedde.
År 1829 - Okänt Nyanläggning - Inhägnad, mur
Kyrkogården omhägnades av en grov gråstensmur täckt med ett torvlager (norra och östra delarna av denna mur ingår i nuvarande kyrkogårdsmur). Kanske skedde detta först 1854. Detta årtal finns infogat i en järngrind som är placerad vid ingången till kyrkogården runt kyrkoruinen i Kyrkbyn.
År 1890 - 1899 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogård. Kyrkogården gjordes ungefär tre gånger så stor genom utvidgning västerut och söderut, så kyrkan hamnade på kyrkogården. Bogårdsmurens västra och södra delar revs. Av den överblivna stenen byggdes en förlängning västerut av den norra muren, samt en ny västmur i anknytning till denna. Den nya muren skiljer sig mot den gamla, eftersom den nya saknar torvtäckning. Åt landsvägen i söder och längs halva östra och västra kanten av kyrkogården uppfördes ett staket av järn, men åtskilliga ornament.
År 1997 - 1997 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogårdsutvidgning (landskapsarkitekt Lennart Lundqvist), anläggande av urnlund, norr om begravningskapellet. Upptagande av öppning i bogårdsmuren.

Lennart Lundqvist (Arkitekt)