Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Åsele kn, ÅSELE 1:23 ÅSELE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1021-5

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
ÅSELE KYRKA (akt.)
Västerbotten
Åsele

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

ÅSELE 1:23

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Åsele kyrka ligger på kyrkberget, invid Ångermanälven. Den är byggd på de kvarstående murarna efter den kyrka, invigd 1852, som förstördes vid en brand 1934. Det är en basilika, byggd av tegel, med absidförsett kor och västtorn. Den återuppfördes av byggmästare G. S. Moberg efter Knut Nordenskjölds ritningar 1936. Taket är plåtbelagt och fasaderna vitputsade. Långhusets fönster är rundbågade och kleristoriefönstren cirkelformade. Kyrkorummet är treskeppigt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997. Kompletterad 2003

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Åsele kyrk...

Läs mer i eget fönster

Samhället Åsele har utvecklats ur den kyrk- och marknadsplats som förlades här i mitten av 1600-talet, vid ett sel av Ångermanälven i södra Lappland, och i knutpunkten för flera transportleder mellan kust och fjäll. Etableringen var ett led i organiserandet av lappmarken för att bl.a. främja kolonisation, stödja handel och kristna samerna. Åsele församling bildades 1648, som en utbrytning ur Lycksele socken. Åsele var ett glest befolkat men stort pastorat som en rad inlandsförsamlingar senare bröt sig ur, bl.a. Volgsjö (Vilhelmina), Bergvattnets (Dorotea) och Viska (Fredrika) församlingar. Sedan 2010 utgör Åsele-Fredrika en och samm...

Läs mer i eget fönster
År 1648 - 1999 Ändring
Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument
År 1935 - 1936 Nybyggnad
Kyrkan uppförd efter ritningar av ark. Knut Nordenskjöld. Huvudentreprenör, byggmästare G. S Moberg. Treskeppig kyrka av sten. Den gamla kyrkan från 1850 härjad av brand 1934 (soteld). De gamla yttermurarna återanvändes i stor utsträckning och likheter med den äldre kyrkan kvarstod. Den största förändringen utvändigt rörde sidoskeppens utformning samt tornets gestaltning.

G S Moberg (Byggmästare)

Knut Nordenskjöld (Arkitekt)

År 1941 - 1941 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården åt norr, på ett av församlingen innehaft område (åkermark tillhörande kyrkoherdebostället), enligt förslag av länsarkitekt Karl Sörensen från 1939. Den nya kyrkogården skulle avskiljas mot den gamla med en väg ledande till en pumpstation. Vägen skulle anordnas som en allé. Den nya kyrkogården skulle i likhet med den äldre, planteras med björkar.
År 1966 - 1966 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården mot nordväst (ark. Åke Lundberg, VAB, Umeå). Ändring av stadsplan i enlighet med förslaget.

Åke Lundberg (Arkitekt)

År 1979 - 1979 Nybyggnad
Nytt gravkapell med ekonomi- och personalutrymmen på den nya kyrkogården (Arking AB, Örnsköldsvik). Förslag av invändig inredning av begravningskapellet (1979), förslag till färgsättning (Arking AB). Ritningar till altare, bänkar, altare, väggkors samt inredande av kapellets väntrum. Förslag till altartavla av textil, upprättad av Anna Lisa Grundström, Åsele.
År 1986 - 1987 Nyanläggning - Begravningsplats
Anläggande av den ”västra kyrkogården”, nordväst om den ”norra kyrkogården”.