Skellefteå kn, BYSKE 2:5 BYSKE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| BYSKE KYRKA (akt.) | |
| Västerbotten | |
| Skellefteå | |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
BYSKE 2:5 |
|
| Historik |
|---|
|
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Byske kyrka utgör ett harmoniskt exempel på okomplicerad centralkyrkoarkitektur. Denna basilika i nygotik med inslag av nyklassicism är en ovanligt stor centralkyrka, uppförd 1870-72 på en höjd ovan Byskeälven och efter ritningar av byggmästarna Anders Georg Boström och Anders Peter Nilsson. Planen formar en regelbunden åttkant med en inre cirkel av åttkantiga pelare som bär en lanternin. Mellan sex av pelarna sträcker sig läktare. 1914 insattes glasmålningar av Otto Wretling i altarmuren. Samma år utfördes lanterninens målningar av C M Lindqvist. 1955-56 utfördes en stor restaurering efter ritninga... Läs mer i eget fönster |
|
Under 1800-talet började man diskutera att dela av den norra delen av Skellefteå väldiga storsocken till ett eget pastorat. Efter en långvarig dragkamp mellan Byske och Finnträsk om att bli huvudort för den nya socknen bestämdes 1867 att kyrkan och prästgården skulle förläggas till Byske, ca 30 km norr om Skellefteå. Byske hade med sitt kustnära läge vid Byskeälvens utlopp bättre förutsättningar för handel och kommunikation än Finnträsk, det fanns en livskraftig industri och jordbruksmarken var betydligt bättre än längre upp i älvdalen. Trakten präglas i sin helhet av skogen, vilket gav upphov till en expansion av sågverksindustrin ... Läs mer i eget fönster |
| År 1870 - 1872 Nyanläggning | |
|---|---|
| Kyrkan uppfördes av sten (från Byskeberget) efter ritningar av stadsarkitekt Anders Georg Boström, från 1869. Byggmästare var Anders Peter Nilsson, Stockholm. Två kyrkklockor från F. M. Bergholtz, Stockholm (1872). Orgel tillverkad av Åkerman. Kyrkan invigdes den 13 oktober 1872. | |
|
Anders Georg Boström (Arkitekt) Anders Peter Nilsson (Byggmästare) Bergholtz gjuteri (Klockgjuteri) Åkerman (Orgelbyggare) |
|
| År 1870 - 1999 Ändring | |
|---|---|
| Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument | |
| År 1877 - 1877 Nybyggnad | |
|---|---|
| Åttakantigt gravkapell uppfört på kyrkogården. | |
| År 1936 - 1936 Nyanläggning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Anläggande av nya begravningsplatsen, ca 700 meter från kyrkan vid riksväg 13. Förslag av länsträdgårdsmästare Erik Söderling, Skellefteå. Fastställdes av Länsstyrelsen 1931 (korrigerad av lantmätare Nils Jönsson, Umeå 1934, bl a med urnlund). | |
|
Erik Söderling (Trädgårdsmästare) |
|
| År 1938 - 1938 Nybyggnad | |
|---|---|
| Begravningskapell ritat av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå 1936, uppfört av tegel (eller härdad gasbetong?) och betong på nya begravningsplatsen. Innertak av trä, golv av kalksten. Yttertak av skiffer. | |
|
Birger Dahlberg (Arkitekt) |
|
| År 1961 - 1961 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Utvidgning av nya kyrkogården, förslag från VAB, Umeå från 1959. Den befintliga skogen skulle bilda en ram kring ett öppet fält i mitten. | |
| År 1964 - 1965 Ändring | |
|---|---|
| *Begravningskapellet på norra begravningsplatsen tillbyggt åt söder, enligt det första förslaget av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå 1963. *Planläggning av Norra kyrkogårdens östra sida. *Ekonomibyggnad uppförd norr om begravningskapellet (1977, flyttat längre norr ut). | |
|
Birger Dahlberg (Arkitekt) |
|
| År 1977 - 1977 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| *Utvidgning och markplanering på nya kyrkogårdens norra del (Trädgårdstekniska byrån, Umeå 1976). *Förslag till personalbyggnad på den utvidgade kyrkogården (VAB, Umeå). *Parkeringsplatser. *Flyttning och ombyggnad av ekonomibyggnaden i anslutning till den nya personalbyggnaden. *Fast handikappramp med räcke till begravningskapellet. *Klockstapel vid begravningskapellet på nya kyrkogården. | |
| År 1986 - 1986 Ändring | |
|---|---|
| Byske kyrkstad, från 1870-talet, byggnadsminnesförklarad. | |