Västerås kn, FIHOLM 1:2 RYTTERNE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| RYTTERNE KYRKA (akt.) | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats |
|
|
FIHOLM 1:2 |
|
| Historik |
|---|
|
Text saknas för närvarande |
|
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. ... Läs mer i eget fönster |
| År 1816 - 1819 Nybyggnad | |
|---|---|
| Grunden till Rytterne kyrka lades 1816. Kyrkan uppfördes av gråsten med tegel i muröppningarna. Långhuset gjordes med fem fönsteraxlar och spåntäckt sadeltak. I öster utbyggdes en halvrund absid. Mitt på norra långsidan utbyggdes en sakristia. I väster byggdes ett torn med fyrkantig lanternin, från början öppen, utvändigt täckt med kopparplåtar. Fasaderna fick vitkalkad slätputs. Ingångar fanns från väster genom tornet och mitt på södra långsidan. Kyrkorummet var från början enskeppigt, täckt med ett stort, tegelmurat tunnvalv. Koret var i den halvcirkelformiga absiden. Den första mässan hölls den 1 juni 1818. Invigning av ägde rum den 31 maj 1819. Då var bänkinredningen ännu inte färdig. På norra sidan fanns en predikstol, som tidigare hört till Stora Rytterne kyrka. Predikstolen stod i förbindelse med en murad uppgång från sakristian. I koret fanns ett altare murat, men för övrigt saknades ännu altaruppsats. Gångarna var belagda med täljsten, medan tillkommande fyra bänkkvarter byggdes på trägolv. Arkitekt Samuel Enander Byggmästare Olof Sjöström, Torsåker Källa: VS: F III a: 32, visitation 1819 Sandberg, s 3 | |
|
Olof Sjöström (Byggmästare) Samuel Enander (Arkitekt) |
|
| År 1841 - Okänt Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| Kyrkans omgivande kyrkogård invigdes den 12 september 1841 av pastor Lundblad. Området uppbyggdes 1831-41 av grusfyllning som togs vid sänkningen av landsvägen som passerar söder om kyrkan. Dessutom bortgrävdes en backe söder om vägen, för att få utsikt mot Mälaren. Källa: VS: E IV b; 90, visitationer 1854 och 1868 | |
| År 1950 - Okänt Nybyggnad | |
|---|---|
| Ett bårhus blev uppfört inom norra kyrkogårdsmuren. Grunden gjordes av gjutna betongplattor, ytterväggar murades av tegel. Sockel av tuktad granit murades. Fasaderna gjordes av KC-slamning avfärgad i gråvit ton. Dörr och fönster utfördes av ek som oljades. Taket täcktes med kluvna spån Arkitekt Viktor Segerstedt Byggmästare L A Lundqvist Källa: VKS/RF: O I 1, Arbetsbeskrivning december 1946, maj 1950 Kontrakt den 28 juni 1950 | |
|
Viktor Segerstedt (Arkitekt) |
|