Storuman kn, KYRKAN 5 STENSELE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| STENSELE KYRKA (akt.) | |
| Västerbotten | |
| Storuman | |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt |
|
|
KYRKAN 5 |
|
| Historik |
|---|
|
Stensele första kyrka uppfördes 1824 men revs när nuvarande kyrkan uppfördes i dess närhet 1886 av byggmästaren Johan Nordell efter ritningar Fredrik R Ekberg. Kyrkan i denna mindre tätort är en stor, treskeppig basilika i nyklassisk stil, byggd av trä med högt mittparti, torn i väster och korutsprång i öster, sakristia öster om koret. Fönstren är höga och vida. Både exteriör och interiör är rikt artikulerade.. Mittskeppet i interiören, som gör ett magnifikt intryck, täcks av en öppen takstol och har läktare utmed hela långsidorna och västgaveln. Arbeten år 1934 efter ritningar av Steen Flemming innebar underhåll och ommålning. I ko... Läs mer i eget fönster |
|
Stensele utgjorde huvudort i Umeälvens övre dalgång fram tills att inlandsbanan byggdes. De problematiska terrängförhållandena gjorde att stationen lades i grannbyn Luspen, som efter 1923 successivt utvecklades till centralorten Storuman. Det är bakgrunden till att Stensele, 4 km sydost om Storuman, fortfarande utgör kyrklig huvudort. Stensele blev kapellförsamling under Lycksele församling 1815 och eget pastorat 1822. Den första kyrkan uppfördes vid Umeälven 1816–24, men blev snart för trång för den snabbt ökande befolkningen. År 1886 stod den nuvarande kyrkan klar. Den är belägen i centrala delen av samhället och omges närmast av ... Läs mer i eget fönster |
| År 1817 - 1824 Nyanläggning | |
|---|---|
| Första kyrkan uppfördes i timmer och var rödmålad, belägen på nuvarande kyrkogården. Längd och bredd 37 1/4 x 17 ¾ alnar med torn som mätte 7 ¼ x 9 ¾ alnar (kyrkan riven 1886). Kyrkans grundstenar omdisponerade, men placeringen av kyrkans vinkällare är känd. Predikstol från 1700-talet, möjligen från Lycksele gamla kyrka, sedermera skänkt till Åskilje kapell. | |
| År 1817 - 2003 Ändring | |
|---|---|
| Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument. | |
| År 1884 - 1886 Nyanläggning | |
|---|---|
| Kyrkan ritades av ark. Fredrik. R. Ekberg 1881, vilken skulle rymma 2000 personer. Ekbergs första förslag från 1866 skulle endast rymma 900 personer. Byggmästare var Johan Nordell. | |
|
Fredrik Ekberg (Arkitekt) Johan Nordell (Byggmästare) |
|
| År 1931 - 1931 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Utvidgning av begravningsplats och ordnande av den samma (invigd 1934). Förslag av länsträdgårdsmästare Gunnar Ljunglöf. Länsstyrelsen godkände förslaget men istället för bogårdsmur av sten med järngrindar skulle trästaket uppföras med trägrindar (enligt förslag av ark. Edvard Strömqvist, Lycksele från 1930. | |
|
Edvard Strömqvist (Arkitekt) Gunnar Ljunglöf (Trädgårdsmästare) |
|
| År 1955 - 1955 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Förslag till utvidgning av kyrkogården av ark. Torkel Sjöström | |
|
Torkel Sjöström (Arkitekt) |
|
| År 1959 - 1959 Nyanläggning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Förslag till skogskyrkogårds anläggande i nytt område. | |
| År 1962 - 1962 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| *Planerad nybyggnad av redskapsbod vid församlingshemmet. *Planläggning av kyrkogården med bogårdsmur, staket och dammanläggning. Förslag av ark. Torkel Sjöström, Umeå. Bassäng, gjuten i betong först ej godkänt p g a äldre stengrund på platsen samt att en sådan lösning saknade hävd på en äldre kyrkogård. Bassängen godkändes sedan motvilligt av Riksantikvarieämbetet, då nya historiska fakta hade framkommit. *Belysningsanläggning på kyrkogården. Förslag från Elektro-service, Stensele. | |
|
Torkel Sjöström (Arkitekt) |
|
| År 1966 - 1968 Ändring - Begravningsplats | |
|---|---|
| *Gravkapell ritat av Svante Öhman, 1965 Orrje & co, Umeå. Placeringen stred mot gällande stadsplan, men en ny stadsplan tillkom i samband med ärendet. *Utvidgning av kyrkogården med bl a urngravar, planteringar med rönn, jämtlandspoppel och hagtorn. Bevattningskar av trä (creosot tryckimpregnerade) och bänkar (tryckimpregnerade, arsenik). Förslag av ark. Svante Öhman, Umeå. | |
| År 1980 - 1980 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Utvidgning av kyrkogården (Scandiaconsult, Umeå). | |
| År 1993 - 1993 Nyanläggning - Minneslund | |
|---|---|
| Anläggande av minneslund i sydöstra delen av kyrkogården i anslutning till den befintliga dammanläggningen (Ingemar Söder, lantmäteriet i Vilhelmina). | |