Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Mörbylånga kn, SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA 1:1 SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

södra möckelby1.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA (akt.)
Kalmar
Mörbylånga

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA 1:1

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Södra Möckleby kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster; vapenhuset, centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och de två utbyggnaderna i söder och norr täcks av sadeltak. Portalerna i väster och söder är rundbågiga; så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret, men dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denn...

Läs mer i eget fönster

Kyrkogårdens historik
Där kyrkogården ligger har sedan medeltiden sockenborna fått sin sista viloplats. Hur den
dåvarande kyrkogården såg ut vet vi inte mycket om. Kyrkogårdar hade under medeltiden inte
alls samma utseende som vi idag är vana vid utan bestod troligen av ängslika områden kring
kyrkan där de välbärgades gravminnen i form av stenkors, tumbor och hällar stod oregelbundet
uppställda. Enklare gravar kunde möjligen markeras av en liten kulle, ett träkors eller
mindre sten, men var ofta omarkerade. Man vet inte hur förhållandena var specifikt för Öland.
Det fanns under denna period oftast inga träd på kyrkogårdarna, ...

Läs mer i eget fönster
År 1100 - 1550 Nyanläggning - Begravningsplats
Där kyrkogården ligger har sedan medeltiden sockenborna fått sin sista viloplats. Hur den dåvarande kyrkogården såg ut vet vi inte mycket om. Kyrkogårdar hade under medeltiden inte alls samma utseende som vi idag är vana vid utan bestod troligen av ängslika områden kring kyrkan där de välbärgades gravminnen i form av stenkors, tumbor och hällar stod oregelbundet uppställda. Enklare gravar kunde möjligen markeras av en liten kulle, ett träkors eller mindre sten, men var ofta omarkerade. Man vet inte hur förhållandena var specifikt för Öland. Det fanns under denna period oftast inga träd på kyrkogårdarna, än mindre någon indelning av kvarter med häckar och gångar. Gångar antas bara ha förekommit fram till kyrkans portar. Kyrkogårdens område delades först vanligen upp mellan byarna, med byvisa begravningar, senare i hemman. I samband med reformationen, under 1500-talet, blev skötseln av många kyrkogårdar eftersatt och det talas om att kyrkogårdsmurar revs och djur strövade fritt över området. Källa ödekyrkogård norra Öland kan ge en bild av hur öns kyrkogårdar kan ha sett ut på 1600-1700-talet, i alla fall de mer välbärgades gravplatser. Här finns en stor mängd hällar och gravtumbor. I Södra Möckleby finns idag en gammal häll som fungerar som plansteg på kyrktrappan i söder och en häll i gräset öster om koret. Båda är skadade och oläsliga. En av hällarna, mest troligt den i söder, skulle kunna vara den som i Gunnar Håkanssons bok om Öländska personminnen beskrivs ha en inskription som lyder: I. H. S. / O P S B../ 1704 samt bomärke. Hur det ”enklare” folket markerade sin gravplats är mer okänt, men det finns på Öland exempel på mindre stående kalkstensvårdar från 1700-talet med mycket enkel inskription.
År 1700 - 2006 Ändring
För kyrkogårdens historia hänvisas till avsnittet "historik" samt till bifogad PDF.