Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Umeå kn, BACKEN 7:12 BACKENS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Backens kyrka exteriör.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
BACKENS KYRKA (akt.), UMEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (BACKENKYRKAN) (akt.)
Västerbotten
Umeå

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

BACKEN 7:12

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Umeå landsförsamlings kyrka, Backenkyrkan, ligger vid Umeälven på en kyrkogård i stadens västra del. Kyrkan uppges ha blivit invigd 1508. Det är en tegelornerad salkyrka av tegel med rektangulär grundplan och står under sadeltak, numera täckt med koppar. Kyrkan byggdes med fyra travéer och valven dekorerades med kalkmålningar.1728 och 1740 vidgades fönsteröppningarna. År 1805 utfördes en genomgripande ombyggnad som bl a innebar att vapenhuset revs och en ingång upptogs i västgaveln. Efter branden 25 mars 1893 återstod endast murarna och valven. 1910 återinvigdes kyrkan efter en omfattande restaureri...

Läs mer i eget fönster

Umeås äldsta kyrka och kyrkogård ligger på Backen, en halv mil uppströms Umeå centrum. Området på Umeälvens norra sida har varit samlingsplats för människor i Ume- och Vindelälvens dalgångar sedan åtminstone 1200-talet. Gamla Häradsvägen som länge var huvudväg mot Lappmarken har alltid passerat kyrkan. När stenkyrkan invigdes 1508 gick vägen söder om kyrkan, men under 1800-talet drogs den om på norra sidan. Under 1900-talet har parkeringsplatser förlagts intill vägen.

Under 1500-talet gjordes försök att anlägga en stad intill sockenkyrkan där redan hamn och handelsplats låg. Det misslyckades bland annat till följd av landhöjninge...

Läs mer i eget fönster
År 1314 - 1314 Nyanläggning
Umeå socken nämns första gången i källmaterialet. En träkyrka kan ha funnits på Backen enda sedan 1200-talet.
År 1501 - 1508 Nybyggnad
Ny kyrka av sten uppfördes av okänd byggmästare/ verkstad. Sakristia i nordost och vapenhus i sydväst uppfördes samtidigt. Vapenhuset var av sten, 13 alnar långt och 15 alnar brett, d v s 7,7 x 8,9 meter). Kyrkan uppfördes sannolikt med valv. En uppgift om att valven slogs på 1640-talet, är troligen felaktig, då det rörde sig om reparation eller att högst ett valv uppfördes (uppgiften är hämtad från kyrkoräkenskaperna). Vid undersökning av väggarna 1952, kunde konstateras att kyrkans första fönster på södra sidan var spetsbågade.
År 1751 - 1752 Nybyggnad
*Ny klockstapel på ny plats, uppförd av ”den i Norrland kände byggmästaren och konstnären” Hans Biskopp. Stapeln var brädfodrad och rödfärgad och uppfördes vid bogårdsmuren, öster om kyrkan. Den äldre stapeln som revs var placerad väster om kyrkan. *Ett tornur till klockstapeln tillverkades, strax därefter (eller under 1700-talets slut av bonden Anders Pehrsson, Grisbacka. *Stora klockan omgjuten, 1752.

Hans Gabrielsson Biskop (Byggmästare)

År 1771 - 1771 Kulturhistorisk inventering
*Kyrkans utseende vid beskrivning/inventering. Sju gravstenar på kyrkogården. (1) En vid stora kyrkodörren (s v om kyrkan) gent emot stegluckan. Oläslig inskription, men enligt tradition efter första lutherske kyrkoherden. (2) Bredvid denna, en gravhäll efter kyrkoherde Nils Grubb, d. 1724. (3) En gravsten fanns väster om kyrkan, vilken var sprucken, och med inskriptionen O. P. S. R. D. S. (4) En sten fanns öster om vapenhuset, efter Margareta Christoffersdöttrar. (5) Något väster om lilla kyrkodörren fanns en gravhäll med änglabilder i hörnen, efter Olof Olofsson B (d. 1645), samt initialerna O. O. S. B och M. O. D. (6) En gravhäll fanns i dess närhet mot bogårdsmuren med inskriptionen ”I dag migh i morgon digh” samt timglas och dödskalle och initialerna O. H. S och B. I. D 1637 samt inskrivet Daniel Hw? Fordom borgare och rådman i Umeå stad, d. 1650. (7) En gravhäll fanns öster om kyrkan med inskriptionen H. M. S och M. O. D. Anno 1660. Kyrkogården. Bogården var av murad sten med tak av bräder (sadeltak). Tre öppningar fanns, en på södra sidan mot vapenhuset med steglucka, täckt av spåntak (utvidgad och förbättrad 1740), en öppning i östra hörnet med portstolpar, täckta med spåntak samt en öppning i väster, vilken ”ännu ej är fullbyggd”. Väster om vapenhuset fanns, en liten timrad byggnad med ”stuftak” (sadeltak). Byggnaden användes som benhus. Något väster om stegporten, på utsidan av bogårdsmuren fanns timrat hus med brädtak och murad källare. Detta likhus användes vintertid till förvaring av likkistor (huset var uppfört 1716). Klockstapeln öster om kyrkan uppfördes av Hans Biskopp, 1751.
År 1805 - 1805 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades (troligen åt öster).
År 1860 - 1860 Utvidgning - Begravningsplats
*Utvidgning av kyrkogården, åt öster? *Förlängning av bogårdsmur kring den utvidgade kyrkogården.
År 1872 - 1872 Nybyggnad
Begravningskapell av trä, uppfördes öster om klockstapeln (rektangulär byggnad med sadeltak, avbildad 1893 av J. O. Högstadius, riven 1956).
År 1935 - 1935 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgad åt söder och väster, enligt ritningar av f d distriktslantmätaren Magnus Bergstedt, från 1934 (förslaget omarbetades sedan något).
År 1939 - 1939 Nybyggnad
*Begravningskapell uppfört av putsat tegel på betonggrund och taktäckning med skiffer, efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld från 1938. Byggnaden uppfördes på den nyligen utvidgade delen av kyrkogården, ca 100 meter sydväst om kyrkan (det gamla begravningskapellet från 1872, stod kvar öster om klockstapeln t o m 1956). *Utsmyckning av portalen till begravningskapellet samt krucifix av konstnären C. Fagerberg. *Uppvärmning av begravningskapellet genom lågtrycksångsystem. *Elektrisk anläggning (Asea, Umeå).

Knut Nordenskjöld (Arkitekt)

År 1956 - 1956 Utvidgning - Begravningsplats
*Utvidgning av kyrkogården åt söder, ner mot älvbrinken (Trädgårdsarkitekt Walter Bauer). Området hade dessförinnan använts som jordtipp som var avgränsat med ett vitmålat staket i öster. *Förrådsbyggnad uppförd, ritad av Torkel Sjöström. Byggnaden placerades söder om kyrkan, i älvbrinken. *Rivande av begravningskapell från 1872, strax öster om klockstapeln (rektangulär byggnad med sadeltak, avbildad 1893, vilken användes som förrådsbyggnad efter 1939. Byggnaden hade förändrats genom tiderna. En ingång hade tidigare funnits på södra långsidan). Beslut om rivning fattat redan 1950.

Walter Bauer (Trädgårdsarkitekt)

År 1968 - 1968 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogårdens nordvästra hörn på ett mindre område som utgjordes av parkering. Förslag från 1965 (Trädgårdstekniska byrån). Det befintliga hörnet var insvängt (konkavt). Del av bogårdsmur och portstolparna där skulle flyttas ut mot vägen.
År 1975 - 1975 Utvidgning - Begravningsplats
* Utvidgning av kyrkogården åt öster, enligt förslag från Trädgårdstekniska byrån från 1974 (Stadsarkitekt Hans Åkerlind och arkitekt Anders Berg. Även inblandade). RAÄ var kritisk till den stora utvidgningen, då den inverkade på kyrkomiljön. Området fick en oval gestaltning med gradänger. Området var ej lämpat för begravningsändamål, varför hela området utgrävdes till ett djup av 2,5 meter Till vallarna användes fyllningsmassor. Den nya kyrkogården avskiljdes från den gamla med ett ca 45 meter brett parkområde. *Ekonomigård placerad söder om den norra lilla kyrkogården. *Bilparkering anordnad norr om kyrkan. Bilparkering även anordnad nordöst om kyrkan. *Arkeologisk undersökning på område öster om kyrkan, strax norr om den s k Hamnen, i samband med kyrkogårdsutvidgningen.. Området hade tidigare bestått av kyrkstadsbebyggelse. Inga fasta fornlämningar hittades, men en del lösa föremål återfanns. 1977 Ekonomibyggnad uppförd på den nyanlagda ekonomigården (LPS-arkitekter, Umeå).
År 1990 - 1990 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården. Ett område öster om den gamla kyrkogården upptogs (Scandiaconsult Nord).
År 1994 - 1994 Nyanläggning - Minneslund
*Begravningskapellet från 1939, tillbyggt på västra sidan. Ritningar upprättade av arkitekt Åke Lundberg, 1993. *Markplanering kring begravningskapellet, enligt plan av Eva Hendriksson, VAB, 1993. Gatsten lades framför entrén. *Anläggande av minneslund inom den nyare delen av kyrkogården.
År Okänt - 1832 Kulturhistorisk inventering
Inventering 1832 Kyrkogården. Tre ingångar fanns vid denna tid, två i söder och en i väster. Den ena entrén i söder och den i väster fanns redan 1771 (den västra, orienterad mitt emot stora ingången). Ytterliggare en entré i söder hade tillkommit och den sydöstra ingången hade borttagits. Omkring hela kyrkogården på bogårdsmurens insida var träd planterade. En allé hade planterats mellan den västra entrén och stora ingången till kyrkan, 1822. Efter kyrkogårdens utvidgande 1805, mätte den 303 x 83 alnar.