Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Mörbylånga kn, KASTLÖSA KYRKA 1:1 KASTLÖSA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

kastlösa1.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
KASTLÖSA KYRKA (akt.)
Kalmar
Mörbylånga

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

KASTLÖSA KYRKA 1:1

Historik

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar, De vitputsade murarna täcks av sadeltak; tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingång i väster leder in i kyrkorummet. Den ursprungliga portalen i söder förvandlades...

Läs mer i eget fönster

Kyrkogårdens historik
En kyrkogård bör ha funnits i och med att den första kyrkan uppfördes på platsen. Men hur
den sett ut vet vi inte. Om kyrkogården, dess läge och storlek, finns inga kända uppgifter före
år 1625. Den var då inhägnad med stenmur och hade tre portluckor med stenvalv över. Mot
prästgården fanns däremot ingen mur, utan en del av prästgårdsbyggnaderna fick tjänstgöra
som hägnad.

Under medeltiden och i undantagsfall även senare begravde man de döda, som hade råd, i
kyrkan. Vid sitt besök i socknen år 1634 fann Rhezelius på kyrkogården vid västra
kyrkogaveln en mäktig gravsten, som han avbildade och om vilken...

Läs mer i eget fönster
År 1100 - 1550 Nyanläggning - Begravningsplats
En kyrkogård bör ha funnits i och med att den första kyrkan uppfördes på platsen. Men hur den sett ut vet vi inte. Om kyrkogården, dess läge och storlek, finns inga kända uppgifter före år 1625. Den var då inhägnad med stenmur och hade tre portluckor med stenvalv över. Mot prästgården fanns däremot ingen mur, utan en del av prästgårdsbyggnaderna fick tjänstgöra som hägnad.