Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ronneby kn, FÖRKÄRLA 16:1 FÖRKÄRLA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - FÖRKÄRLA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 843, år 1900: 852, år 1995: 304

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Hasslö utbruten 1888.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger helt ensam i odlingsmarken vid större väg och 400 m väster om Vambåsa bäck. Säteriet Vambåsa är beläget 1, 3 km sydost om kyrkan. Socknen är fornlämningsrik; mäktiga bronsåldersrösen finns sydväst om kyrkan. Landskapet är relativt uppodlat och har de för södra Blekinge karaktäristiska lummiga dälderna omväxlande med karga bergknallar i dagen. Förkärla ligger i södra Blekinge mellan Ronneby och Karlskrona.

RASERAD KYRKA / RUIN –

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidförsett kor, sakristia på korets nordsida samt västtorn. Större delen av långhuset samt det smalare koret utgör resten av medeltidskyrkan, uppförd under 1200-talets senare del eller omkring 1300. Den ursprungliga kyrkan kan rekonstrueras med tillhjälp av ett inventarium från 1665 och N. L. Söderholms teckning från 1758, som visar en liten gråstensbyggnad med rektangulärt långhus samt lägre och smalare rakt avslutat kor på en enkel sockel. Teckningen visar att långhusets västra gavelröste var försett med en blinderingsgrupp av tegel. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan 1864-65, då medeltidskyrkan ombyggdes. Då tillkom absiden samt långhusets västligaste del med tornet, dessutom påbyggdes murkrönen. Samtidigt revs ett möjligen medeltida vapenhus och sakristia. Nuvarande sakristia tillkom 1937-1938.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade fasader pryds av rundbågsfris och bryts upp av stickbågiga fönsteröppningar. Tornet kröns av en trälanternin med spira. Ingång sker nu i väster genom tornet. Den återstående, igenmurade sydportalen (ej markerad på planen) är flersprångig och spetsbågig och pryds av degenererad senromansk banddekor, från omkring 1300. Murarna är invändigt vitputsade. Kyrkorummet täcks av ett putsat trätunnvalv, liksom det smalare koret. Absiden täcks av ett hjälmvalv.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.