Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sölvesborg kn, HÖRBY 6:2 HÖRBY GÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Listerlandet skiljer sig från övriga Blekinge genom sin natur men även genom sin kultur då det skånsk-danska arvet bevarats här i högre grad än i övriga länet. Hörby 6:2, som är en del av byn Hörby, har anor sedan medeltiden. Jordbruk har bedrivits kontinuerligt vid gården i hundratals år. Den gård vi idag kan se är en representant för det framgångsrika jordbruket på Lister efter enskiftet. Potatisodlingen, som fick ett stort genombrott i början av 1800-talet, var en viktig bidragande orsak till framgången. Gården på Hörby 6:2 kom till sedan staten föreskrivit att skifte skulle genomföras på jordbruksmark i landet. Staten bedrev även omfattande kampanjer för att få landsbygdens folk att bygga i sten.
Storskiftet av Hörby by genomfördes mellan 1789 och 1798. Enskiftet fastställdes 1816 och Jöns Jonsson tilldelades det 1/3 mantal som så småningom blev Hörby 6:2. Gården flyttades ut från byn till de nuvarande markerna till ett läge ca 150 m söder om den nuvarande gården. Jordbrukets utveckling efter skiftet gjorde att Jöns Jonssons svärson Per Svensson kunde uppföra en helt ny representativ gård i sten 1841.
Hörby 6:2 är idag en aktiv bondgård som brukas med moderna metoder. Större delen av arealen är odlad åker med nöt- och svinproduktion som viktiga komplement. Den nuvarande ägarens släkt har brukat gården i fyra generationer, men mangårdsbyggnaden hade 2003 stått oanvänd sedan 1970-talet.
Byggnadsskick - Hörby 6:2 är en god representant för det byggnadsskick som uppstod på Listerlandet efter enskiftet. Den stora mangårdsbyggnaden är byggd på en hög källarsockel av gråsten med bostadsvåning i murat tegel. Den höga vindsvåningen användes för sädesförvaring. Byggnaden är mycket välbevarad och karaktäriseras av sin vita puts, den höga svarta sockeln, de små symmetriskt placerade fönstren och det stora taket som skapar en massiv och monumental karaktär.
De sammanbyggda ekonomilängorna bevarar något av det svensk-danska arvet med helt kringbyggda gårdar. Mangårdsbyggnaden ligger dock något förskjuten från ekonomibyggnaderna vilket visar på en ny tidsanda. Förebild för mangårdsbyggnaden kan ha hämtats från Sölvesborg och gårdsplanen från riksdagsmannen Knut Perssons åkerkatekes, ett slags jordbruks- och husdjurslära som förespråkade skiftet och som innehöll en idealplan över en bondgård.
De västra och östra ekonomilängorna av gråsten är typiska för området och är i stort bevarade från gårdens tillkomstskede. Vid den östra längans ände uppfördes under slutet av 1940-talet ett garage vars funktion representerar ett viktigt utvecklingsskede även om byggnaden i sig inte är märklig. Gårdens södra länga ersattes i början av 1970-talet med en ny, vilken anpassats till gårdens karaktär och därför smälger väl i miljön, samtidigt som utformningen tydligt visar en annan tillkomsttid. Något avskild från den inre gårdsanläggningen uppfördes på 1920-talet ett hönshus i snarast funktionalistisk stil.
Förändringarna som genomförts under 1900-talet visar sammantaget att gården brukats aktivt och att behoven ändrats genom tiderna. Ekonomibyggnadernas exteriörer bör skyddas från större förändringar för att skydda de äldre delarna.
Trädgård var något nytt efter skiftet, vilket ägarna på Hörby 6:2 anammade. Dagens trädgård är en lämning av en mer påkostad och rik trädgårdsanläggning från 1800-talet. Placeringen av träden och de gamla fruktträden och kombinationen av nytta och prydnad är värdefull.
Manhusbyggnadens 1800-talsinteriör är mycket välbevarad. Endast några av rummen genomgick en smärre modernisering på 1930-talet. Planlösningen med salsplan är bevarad från gårdens tillkomsttid. Salsbyggnaden avlöste äldre hustyper efter skiftet.
Den stora salen på Hörby 6:2 är en manifestation av välstånd med sina väggmålningar och många dörrar, varav några är blinddörrar för att skapa symmetri. I den mindre salen finns målningar på såväl tak som golv. Väggmålningar har funnits på flera andra gårdar i Hörby, på Listerlandet och i staden Sölvesborg. Många av dessa målningar har försvunnit, varför det blir allt viktigare att bevara de som finns kvar.
Snickerier så som fönster, dörrar, lister och panel är mycket välbevarade. Sättet att måla snickerierna i olika typer av träimitationer är också intressant.
Bakugnen i köket är av den ålderdomliga typen med ugn och framförliggande gruva som försetts med dörr. Denna ugnstyp förekom i västra Blekinge redan innan skiftena. Idag torde få exemplar finnas kvar. Kakelugnen i stugan och den murade rökugnen är typiska för Sölvesborgstrakten.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2003-04-04, Dnr 432-1722-2001