Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Uppsala kn, FJÄRDINGEN 1:9 UPPSALA UNIVERSITET

 Anlaggning - Historik

Historik
UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X