Stäng fönster Högsby kn, LÅNGEMÅLA 2:39 LÅNGEMÅLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Under 1500-talet får det område som ska bli Långemåla socken ett träkapell. År 1732 bildar man annexförsamling till Högsby församling och år 1869 blev man egen församling. Vi den tiden hade träkapellet ersatts av en kyrkobyggnad i nyklassicistisk stil. Långemåla kyrkogård anordnades i samband med att den första kyrkan uppfördes på platsen. När man fick rätt att begrava på egen kyrkogård är inte känt men år 1714 har man tillåtelsen. Hur kyrkogården gestaltade sig då vet vi mycket lite om men den bör ha varit mycket mindre än den är idag. Kyrkan och kyrkogården låg då i nuvarande kyrkogårdens sydvästra del kvarter G och H. Det finns en ritning av Pehr Frigelius från 1750 där den gamla kyrkan återgetts för första gången. Kyrkogården omringades vid avbildandet av en gärdsgård och det fanns en stiglucka av trä i den västra delen. Vidare finns en ritning av Nils Isak Löfgren från 1821 som är mer detaljerad. Utsträckningen och materialet var det samma som på Frigelius ritning, med trästaket och stiglucka i väster. Öster om kyrkan utanför kyrkogårdsomgärdningen fanns en klockstapel uppförd. Klockorna i stapeln var gjutna av Gerhard Meyer 1736. På kyrkogården kan man se små gravhus av trä avbildade. På ritningen syns också på kyrkans södra sida, vad som tolkats som, trekantiga trävårdar. I den östra delen av kyrkogården innanför staketet fanns ett stort träd. Kyrkogården utvidgades i samband med nuvarande kyrkans uppförande, omkring 1830 åt nordost. Bårhuset byggdes på 1940-talet och var ritat av Nils Kårbo, Oskarshamn. Domkapitlet i Växjö avstyrkte ritningarna två gånger på grund av utformningen men 1949 godkändes de. Samma år, 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Långemåla församling berättar något om hur kyrkogården då var planerad. Kyrkoherden Alf Hansson beskriver i sina svar att kyrkogården var planterad med träd, björkar, och häckar. Vidare att både enskilda gravar och allmänna gravar fanns på kyrkogården. Gravplatser samlade för bysamfällighet fanns inte och hade aldrig funnits i Långemåla. Vissa gravplatser hade gravkullar av rektangulär typ, andra hade gravplanen utslätad med sand. Man hade regler för gravvårdarnas höjd men vilka har han inte angivit. Några hällar fanns inte vid denna tid och gravvårdarnas material var granit. När det gäller inskriptioner på gravstenar berättar Hansson att de oftast anger information om den avlidnes födelse- och dödsår samt att gårdsnamn sällan förekommer. Bibelord finns dock emellanåt, framförallt på äldre stenar. På ett fotografi som troligen är från slutet av 1940-talet, taget från sydväst mot vapenhuset styrks Hanssons beskrivning av kyrkogården. På bilden syns gravplatserna omgärdade av små låga häckar och grusade gravplatser. Mellan gravraderna fanns gångar belagda med jord eller grus. 1949 köpte församlingen Långemåla 2:7 av Wincent Lamber för 6510 kronor och på 1950- talet utvidgades kyrkogården med en helt ny del mot väster. Ritningarna gjordes av arkitekt Arne Delborn, Kalmar. Möjligen var det i samband med utvidgningen av kyrkogården som grusgångar och grusgravar såddes igen och omgärdningar kring gravplatser togs bort även på den äldre delen. I så fall är det förändringar från 1950-talet och ett par decennier framåt som skapat den kyrkogård vi ser idag. Ett flygfotografi troligen taget på 1960- eller 70-talet visar kyrkogården från nordväst. Vid den här tiden var större delen av kyrkogården besådd med gräs och det går inte att urskilja några grusade gravplatser. År 1986 ansökte församlingen om att flytta ett järnkors från 1860-talet till Hornsö skola. Korset minner om en olycka vid Hornsö bruk där tre personer omkom. Korset står idag uppställt i utkanten av minneslunden. 1996 fick församlingen tillstånd att anlägga en minneslund inom befintlig kyrkogård. Den ritades av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby, Kalmar. |
