Stäng fönster Mjölby kn, LILLA SKOGSJÖ 1:1 HÖGBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - HÖGBY BEFOLKNINGSTAL - 1805: 899, 1900: 1074, 1995: 1943 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Västra Skrukeby definitivt införlivad 1890 (redan omkring 1850 betraktades de två socknarna som sammanslagna). LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 3 km norr om Mjölby på en markerad höjd i övergångslandskapet. Invid kyrkan ligger f.d. skolan, nu församlingshem. Norr om kyrkan ligger prästgården. 1890 slogs Högby samman med Västra Skrukeby socken. De gamla kyrkplatserna är nu öde. På Högby gamla kyrkplats har fragment av en tidig gravvård av Eskilstunatyp hittats, vilket antyder existensen av en kyrka redan under 1000-talet. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (HÖGBY KYRKPLATS). Den rivna medeltidskyrkan var murad av kalksten och är till sin plan känd utifrån avbildning av Brenner ca 1670 och uppmätning från 1873. Den hade romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare absidkor, troligen från 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Ett västtorn med avtrappad klockvåning och rundvälvda ljudöppningar hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes snart därefter. På långhusets södra sida låg ett vapenhus och norr om koret en sakristia, troligen av medeltida datum. Det medeltida kyrkorummet var välvt i två travéer. Korvalvet ersattes med trätunnvalv och triumfbågen vidgades 1753. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. Från den gamla kyrkobyggnaden återstår arkitekturelement som satts samman till en dopfunt, nu i nya kyrkan, samt ett skulpterat djurhuvud. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan i putsad natursten uppfördes 1871 av bröderna August och Johan Nyström efter Albert Törnquists ritningar från 1860, gemensamt för socknarna Högby och Västra Skrukeby. Den uppfördes ursprungligen med ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i väster, som inrymde en med skärm avskild sakristia, samt torn i öster. Vid en restaurering 1948-49 ledd av Johannes Dahl uppdelades kyrkan på församlingens begäran i tre separata utrymmen: storkyrka, lillkyrka och gravkapell. Den större kyrksalen förlades i öster med ett förhöjt korparti i väster, bisättningsrum och gravkapell inrymdes i det förutvarande korutsprånget. Mellan storkyrkan och gravkapellet inrymdes i nord-sydlig riktning lillkyrkan med altare åt norr och på dess östliga sida sakristian och skrudkammaren, som på så sätt kan brukas för båda kyrkorummen. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet avslutas uppåt med spetsiga gavlar och kröns av en åttkantig lanternin med spira. Den har gavelkrönt portal med profilerad omfattning åt norr, igensatt vid restaureringen 1948-49, och i öster, där huvudingången finns. Storkyrkan har idag ett tredingstak, lillkyrkan ett tunnvalv och gravkapellet det ursprungliga hjälmvalvet. Storkyrkans västvägg har en stor, raksluten mittnisch med profilerad murbåge inramande altaret och i väster en orgelläktare. Storkyrkans inredning är till stora delar är ursprunglig, däribland predikstolen. Altarprydnaden i storkyrkan utgörs av en kalvariegrupp skulpterad av Th. Pedersen i Odense och var en gåva till kyrkans 100-årsjubileum. Orgeln tillverkades 1872 av Åkerman & Lund. Lillkyrkan har glasmålning utförd av Ch. Crodel från München 1970, medan inredningen i övrigt huvudsakligen härrör från ombyggnaden 1948-49. Orgeln av R Kohlus, Vadstena, förvärvades till lillkyrkan 1966. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Bland inventarierna märks två 1400-talsaltarskåp (varav ett fungerar som altarprydnad i lillkyrkan), ett 1300-talskrucifix samt ett okänt kvinnligt medeltida helgon. Under storkyrkans orgelläktare finns bevarade pannåer med emblematiska, pietistiska motiv målade av S G Stoltz 1742, de härrör från den gamla kyrkans läktare. Fyllningar från läktarbarriären i Västra Skrukeby med målningar från 1769 av Håkan Rosengren hänger längs lillkyrkans väggarna. Storkyrkans dopfunt utgörs av en sammanställning av arkitekturelement från den gamla kyrkan, medan dopfunten i lillkyrkan är gjord 1660, möjligen i Michael Hackes verkstad i Skänninge och kommer från Västra Skrukeby. I gravkapellet finns Västra Skrukeby kyrkas altaruppsats från 1720 utförd av Bengt Wedulin från Hjo. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
