Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Järfälla kn, KALLHÄLL 1:19 KALLHÄLLS KYRKA (SANKT LUKAS KYRKA)

 Anlaggning - Historik

Historik
S:t Lukas kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Kallhäll åren 1976–77. Den 9 oktober 1977 invigdes kyrkan av biskop Ingmar Ström. Sitt namn har kyrkan fått efter evangelisten Lukas, vars symbol, oxen, syns på ett av mosaikfönstren. Kyrka och församlingsgård är samlat i en byggnad ritad av arkitekterna Jerk Alton (1937–) och Gunnar Algulin (1944–). För den konstnärliga utsmyckningen svarar bildhuggaren Liss Eriksson (1919–2000) och målarinnan Britta Reich-Eriksson (1918–). Möbleringsplan är utförd av inredningsarkitekt Ralph Alton (1909–2001) och för planering av kyrktomten svarar landskapsarkitekterna Kurt och Trudi Gustafsson.

Arkitekten Jerk Altons intresse för kyrkorummets gestaltning började under 1960-talet vid Sigtunastiftelsen med Olof Hartmans konstnärsseminarium kring gudstjänsten och liturgins gestaltning. Restaureringen av Mariakyrkan i Sigtuna 1971–72, tillsammans med dåvarande kyrkoherden Gunnar Weman, blev ett pionjärarbete i en förnyad syn på liturgins form och uttryck omsatt i kyrkorummets gestaltning.

S:t Lukas är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.

Kallhälls församling bildades 1992 genom delning av Järfälla i fyra församlingar, var och en med egen kyrka. Därmed blev S:t Lukas församlingskyrka. Bakom tillkomsten av kyrkan ligger många år av enskilda medlemmars entusiasm. 1953 bildades en lokalavdelning av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och 1964 kunde S:t Lukassalen i Kallhälls centrum invigas. Från denna överfördes flera föremål till den nybyggda S:t Lukas kyrka. För planering av ny kyrka svarade Stiftelsen för kyrklig verksamhet i Kallhäll i samarbete med Järfälla församling, som förvärvade mark av kommunen och uppdrog åt Alton arkitekter AB i Kumla att rita ett kyrkligt centrum i Kallhäll. Som underlag för arbetet tog församlingen fram ett verksamhetsprogram. Arkitektens intentioner var ”att med utgångspunkt från funktion och användning, ge byggnaden en sådan gestalt att dess speciella ändamål uttrycks i dess arkitektur d v s i fasader, gruppering, kyrkorummets utformning samt de olika rummens placering och karaktär”.