Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Järfälla kn, KALLHÄLL 1:19 KALLHÄLLS KYRKA (SANKT LUKAS KYRKA)

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
S: t Lukas kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Kallhäll åren 1976-77. Den 9 oktober 1977 invigdes kyrkan av biskop Ingmar Ström. Sitt namn har kyrkan fått efter evangelisten Lukas vars symbol, oxen, syns på ett av mosaikfönstren. Kyrka och församlingsgård är samlat i en byggnad ritad av arkitekterna Jerk Alton (1937-) och Gunnar Algulin (1944-). För den konstnärliga utsmyckningen svarar bildhuggaren Liss Eriksson (1919-2000) och målarinnan Britta Reich-Eriksson (1918-). Möbleringsplan är utförd av inredningsarkitekt Ralph Alton (1909-2001) och för planering av kyrktomten svarar landskapsarkitekterna Kurt och Trudi Gustafsson.

Arkitekten Jerk Altons intresse för kyrkorummets gestaltning började under 1960-talet vid Sigtunastiftelsen med Olof Hartmans konstnärsseminarium kring gudstjänsten och liturgins gestaltning. Restaureringen av Mariakyrkan i Sigtuna 1971-72, tillsammans med dåvarande kyrkoherden Gunnar Weman, blev ett pionjärarbete i en förnyad syn på liturgins form och uttryck omsatt i kyrkorummets gestaltning.

Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3§ lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6-10 §.

Kallhälls församling bildades 1992 genom delning av Järfälla i fyra församlingar, var och en med egen kyrka. Därmed blev S: t Lukas församlingskyrka. Bakom tillkomsten av kyrkan ligger många år av enskilda medlemmars entusiasm. 1953 bildades en lokalavdelning av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och 1964 kunde S: t Lukassalen i Kallhälls centrum invigas. Från denna överfördes flera föremål till den nybyggda S:t Lukas kyrkaFör planering av ny kyrka svarade Stiftelsen för kyrklig verksamhet i Kallhäll i samarbete med Järfälla församling som förvärvade mark av kommunen och uppdrog åt Alton arkitekter AB i Kumla att rita ett kyrkligt centrum i Kallhäll. Som underlag för arbetet tog församlingen fram ett verksamhetsprogram. Arkitektens intentioner var "att med utgångspunkt från funktion och användning, ge byggnaden en sådan gestalt att dess speciella ändamål uttrycks i dess arkitektur d v s i fasader, gruppering, kyrkorummets utformning samt de olika rummens placering och karaktär".
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Jerk Alton Arkitektkontor AB arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Arkitekturmuseets arkiv

Muntliga källor:
Algulin Gunnar, arkitekt
Alton Jerk, arkitekt
Gustafsson Kurt, trädgårdsarkitekt

Illerstad, L, Nya svenska kyrkor. Del 1, Svealand, Rapport Raä 1990:2, Tierp 1990
Järfällaboken II, band 1, utgiven av Järfälla kommun, Borås 1986
Järfälla Nyheter, 2 juli 1975

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Stadsdelen Kallhäll utgör en del av Järfälla. Sankt Lukas kyrka (Kallhälls kyrka) invigdes 1977 och ingår i en stor anläggning med församlingslokaler. Ritningarna är utförda av Jerk Alton. Kyrkan utgör en del av byggnadskomplexets södra parti. Man når kyrkan från norr via det s.k. kyrktorget och en förhall. I kyrktorgets nordöstra hörn reser sig det 16 meter höga, fristående klocktornet. Kyrkorummet formar en fyrkant med koret i öster och en vidbyggd sakristia mot kyrktorget. Gudstjänstlokalen kan vid behov sättas i förbindelse och utökas med samlingssalen i väster. Murarna är av gult fasadtegel och står under flacka plåttak. Korets höga, smala hörnfönster och det lilla fönstret ovanför ingången har glasmålningar komponerade av Brita Reich-Eriksson, det sistnämnda med symbolen för Sankt Lukas och för tålamodet, en oxe. Innermurarna är vitputsade. Taket är av panelat trä. Altaret, predikstolen/ambon och dopfunten är komponerade av kyrkans arkitekt och blåmålade med inslag av guld. Sittplatserna utgörs av lösa stolar. Orgeln står utmed södra långväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan med församlingslokaler bildar en långsträckt anläggning i västersluttning med kyrkorummet högt uppbyggt i söder. Klocktorn vid förplatsen i öster. Väggytor med ljusgult fasadtegel. Flacka, plåttäckta takfall. Församlingsdelen, låg, i en våning mot öster och souterrängvåning i sluttningen. Interiören med putsade väggar. Träpanel i tak. Golv av keramiska plattor. De båda rumshöga hörnfönstren har glasmålningar av Britta Reisch-Eriksson som även utfört altarprydnaden av ofärgat fårskinn.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990