Stäng fönster Åtvidaberg kn, ÅTVIDABERG 6:48 ÅTVIDS GAMLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ÅTVID BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2315, 1900: 3594, 1995: 8457 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Gamla och nya kyrkan ligger i en välhållen miljö utefter Kyrkogatan med utsikt över industridelen av samhället. En klockstapel står invid den gamla kyrkan. En ny kyrkogård återfinns ca 800 m sydost om kyrkorna. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: ÅTVIDS GAMLA KYRKA är murad av gråsten och tegel och består av ett rektangulärt långhus med en grund utbyggnad i norr (nu vapenhus), ett rakslutet kor samt sakristia i norr; mot korets nordöstra hörn ansluter ett gravkor. Kyrkan med den norra utbyggnaden, sannolikt ett sidokapell, härrör från 1400-talet eller 1500-talets början. Gravkoret uppfördes 1726. En sakristia har troligen funnits redan under medeltiden. Denna ersattes dock 1761 med en ny. Kyrka övergavs och iordningställdes som ruin 1887 i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. Efter en genomgripande restaurering 1954-57 har kyrkan åter tagits i bruk för gudstjänster. Den nuvarande sakristian uppfördes i samband med 1950-talets restaurering på 1761 års grundmurar. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören karakteriseras av de oputsade stenmurarna och trappstensgavlarna med sina blinderingar. De delar som härrör från 1954-57 har röda tegelfasader. Det ljust putsade gravkoret bryter av från övriga delar med sin barockarkitektur och svängda kupoltak. Långhuset, det något lägre koret samt vapenhuset har branta spånklädda sadeltak. Sakristians tak är valmat. År 1859 genomgick kyrkan en större reparation, som bl.a. omfattade omspåning av tak och fönsterförstoring. Återuppbyggnadsarbetet 1954-57, under ledning av Erik Lundberg, innebar ett relativt fritt återskapande av det medeltida kyrkorummet. Långhusets östra vägg, ovanför triumfbågen, kläddes med spån. Övriga väggar är vitputsade. Av de medeltida valven, sannolikt samtida med murarna, återstår endast det rikt utbildade korvalvet, medan långhusvalven revs 1887. Det befintliga trätunnvalvet härrör från 1950-talets restaurering, liksom den slutna bänkinredningen. Korets välbevarade kalkmålningar utfördes i början av 1600-talet. Altartriptyken skänktes år 1623 (delvis omgjord på 1700-talet). Triumfkrucifixet tillkom också 1623 och är troligen utfört av samme bildhuggare som gjort altartavlans skulpturer. Predikstolen är utförd av bildhuggaren Wedulin i Hjo år 1730, som även tillverkat den altaruppsats som nu är placerad vid den norra långhusväggen. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
